Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
död
1257
entré
rar, till deux, två, o. bättre, slå (se
batalj).
2. död. Om de (av död) i vas er ra
de osv., bleknade minnen av förr
vanliga bedyranden o. svordomar vid Kristi
död, se under v as er ra. - Döden i
grytan, efter 2 Kon.-b. 4: 40: ’ocli (då)
de åto av moset, ropade de och sade:
0 Guds man! döden i grytone; ty de
kunde icke ätat’ (gamla bibelövers.;
n}ra: ’Döden är i grytan’). - Dödsbo,
se s ta rb h u s. - Om sammans, [-döddagar-] {+död-
dagar+} (fsv. dödha- till dödhc m.),
dödsblek, dödfull se Ordbildning II.
Döderhult, sn i Kim. 1., fsv.
Dndhra-holt m. m., till bult o. ett
vattendragsnamn, som ännu kvarlever i Dö(d)ern,
beteckning för en utvidgning av
Dö-derhultsån. Se K. F. Johansson NoB
2: 205 f.
dödolger, sv. dial., trög el. overksam
människa, med fem. dödölja, jfr no.
dolg, lätting. Överensstämmelsen med
fsv. *döpdylghia (dyddylghia), spöke
(fem. till ett ord = isl. dolgr, fiende)
kan vara rent tillfällig o. dödolger osv.
fattas som bildat liksom döbakad,
dö(d)-dansare osv. till dul- i de under dolsk
o. dölja anförda orden (enl. Torp Etym.
Ordb. s. 65 hör dock no. dolg till dolg,
klump o. d., jfr i så fall till bet}^d.
under dolk ovan el. sv. klump, knöl
osv-om personer). Eller också föreligger
här det gamla ordet för ’spöke’ o. d.,
med senare betyd.-växling. Jfr härtill
även (delvis annorlunda) Lindroth SNF
III. 6: l f. (Dulgadråp).
1. e-. Se också av a.
[e, gotl., honfår, tacka, se under det
ej besl. ö na slutet.]
eau-de-cologne, se å 2.
1. ed, näs. Ingår i en mängd ortn., utom
Ed, Eda (egentl, pluralform) o. de på
E d (e)-, bl. a. även Elma Sdml., fsv.
Edhmadha m. in. (till m a d, äng),
senare delen av J ös s e härad (se d. o.)
o. M e dje Ärila Sdm., fsv. Mijdelhe
(Midhedhe), till mid-, i mitten belägen.
eda, bakvatten, se id a 1.
ek. - Avledn. eke ingår i t. ex. ortn.
Filke Uppl. (fsv. Fyleke) o. sannol. även
1 Alsike, fsv. Alseke, se ovan.
elastisk, Linné 1732 = ty. elastisch,
fra. élaslique osv., av nlat. elasticus 1651,
till grek. eldein, driva.
elinsrotj se ålandsrot.
eller, r. 17: läs: got. aippau.
ellips, geom., Palmquist 1752, språkv.
1801, motsv. ty. ellipse osv., av grek.
élleipsis, kvar- el. utelämnande, till
el-leipein, kvarlämna (till en-, i, o. leipein,
lämna, se leva, lämna osv.); egentl.:
i vilket ngt fattas, i geom. anv. från
Apollonios av Perga (3:dje årh. f. Kr.),
med syftning på ellipsen betraktad som
en konisk sektion, vars lutning mot
basen är mindre än konsidans (jfr
bl. a. Cantor Gesch. d. Mathem.2 1: 159
(1894)).
[Elma, ortn. Sdml., fsv. Edhmadha
m. m., se ed l ovan.]
emballage (o. flera andra ord på -age)
se Ordbildning I under -age.
embargo, beslag, kvarstad, 1779, av
spän. -, vbalsbst. till embargar, spärra,
hindra, av vlat. *im-barricäre, till lat.
in- o. mlat. barra, stång (se bar l,
barr l o. barrikad).
[eminent, se under mun.]
Emån. Jfr även äm(m).
3. en, räkneord osv. - Tillägg: I
sammans, oftast en-; jfr enfaldig,
enhällig, enhörning samt
enträgen under trägen o. envis under vis 2.
De med ett- t. ex. ettårig uppträda i
regel först på 1800-t., jfr t. ex. da.
et-steds, men da. enstr0gen ~ sv. ettstrnken,
enore~sv. ettöring. Ens- i yngre tid,
t. ex. ensartad 1855 osv., efter da.
ens-artet osv.; i äldre tid däremot bl. a.
till betyd, ’ende, ensam’. F. ö. ena- i
enahanda av fsv. ena hända; i
ena-h är s kan d e, -rådande, -stående väl
från 1880 -90-t. el. möjl. något tidigare,
väsentligen efter da. Jfr härtill E.
Ter-ner Räkneordet en s. 23 f.
2. en. Inhemsk upprinnelse för anv.
av en i uttr. ’en femtio kronor’ hävdas
däremot nu av E. Terner Räkneordet
en s. 89.
endossent, se under trassera.
[ensling, se skyddsling.]
entré, av fra. entrée, inträdesavgift
m. m., till vb. entrer, inträda, av lat.
inträre, av in-, i, o. *trare, till träns,
över (se träns-).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
