- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1258

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

entreprenör

1258

fllister

entreprenör, se impressario.

envis, se vis 2.

Enåker, ortn. Uppl., se under åker.

er-. Om den resultativa betyd, hos
vissa med er- sammansatta verb se
under er tapp a o. ’Förklaringar o.
förkortningar’ under resultat i v; jfr även
under ge-.

eremit. Tillägg: fsv. cermite
((h)er-fnete, härmete m. m.).

erfara o. d., se ’Förklaringar o.
förkortningar’ under resultativ.

[er kul, dalm., slända, se under
rock 2.]

eskort, 1625 (abstr.) - ty. eskorte,
av f ra. escorte, från ital. scorta till ital.
scorgere, ledsaga (av lat. excorrigere; jfr
korrigera). - r. 5 står: Senare, läs:
Förra.

esplanad, se plan.

estimera, se under det sannol. ej besl.
ära.

etta, sbst., först omkr. 1800; tidigare
en, ett; den ene, det ena; ena (Lind 1749);
jfr no. eittj f., besl. f. eitfja, eitte m.; se
f. ö. E. Terner Räkneordet en s. 72 f.

etter, r. 5: läs: oidos; r. 6: liisijadii.
- Övriga nord. släktingar (isl. eitill o.
eista osv.) se under (sv. dial.) ät tel.

[et ter k öp p a, sydsv. dial., se under
spindel 1.]

fabrik, r. 3, läs: fabrica. - Framför
’med växelformen dhab i tapper’ bör
insättas: troligen.

fadermördare. Ett motsvar.
likbety-dande uttr. är eng. lady-killer, egentl.:
kvinnomördare.

1. fal, r. 5: läs: pöleö, säljer. -
Antagandet att ty. feil osv. »väl» förutsätter
ett ie. *péil bör helst utgå. Jfr Liden
Stud. zur tochar. Sprachgesch. H. l, s.
20 (med litter.).

Falkenberg1, stadsn., fsv. Falkinbcergh
m. m. 1298. Den efter andra forskare
lämnade uppgiften, att Falkenberg fått
sitt namn efter det fordom på
Falkberget belägna slottet är, såsom Sahlgren
framhåller i NoB 8: 166, säkerl. atm.
delvis oriktig, då det år 1434 uppbrända
slottet låg rätt långt från Falkberget.
Detta senare namn har (enl. Sahlgren
anf. st.) av tyska el. holländska
falkenerare, som där förr bevisligen idkat

falkfångst, ombildats till Falkenberg efter
mönstret av likalydande tyska o.
holländska ortnamn. Minst lika sannolikt
synes emellertid, att förtyskningen av
namnet äldst tillkommit slottet.

fan(n) f., norrl. dial., snödriva = isl.
fonn, no. fann, alltså ett blott nord- o.
västskand. ord, av germ. *faznö; säkerl.
med rätta ställt till ie. pas- i fslav.
pachati, ventilare, osv.; jfr pus- i litau.
pusnis, sammanblåst snöhop, snödriva,
fslav. puchati, blåsa, osv. - Avledn.:
norrl. dial. fänna (fenne) ds.

fant. Jfr y. fsv. forlöpare ok fanther
som övers, av lat. preco, God. Ups. G
20 s. 476.

[fantom, se under fantasi o. [-fenomen.]-] {+feno-
men.]+}

2. fara, jfr även ungefär o. vi
Il-far a.

farm, 1806 i ett kungligt brev.

farnöte, i förb. i flock och far no té,
se nöt 2.

1. fatt, beskaffad. Jfr nu även G.
Bergman Samnord, e s. 88.

fatta. Med avs. på betyd.-utveckl.
till ’begripa’ se under begripa o.
uppfatta.

fattas, se även tafatt 2. Betr.
härledningen se nu även G. Bergman
Samnord, e s. 88, enl. vilken vissa moderna
dialektformer förbjuda att antaga
avledning av fsv. neutr. fat (= isl. fatt);
ordet har t. ex. i Ångerm. o. Dal. varit
kortstavigt.

fattig1. Se även tok (dial.).

Faurås, ortn.; se nu J. Kålen NoB
9: 132 f.: sannol. ’mynningen av ån
*Fardh\ Den vanliga fsv. formen är
Farthusa- (-té). - R. 5 står: Senare,
läs: Förra.

Fegen. Om förh. mellan fsv.
Fygh-dhir o. Fegen se även SOÄ VII. 2: 278.

[f er m en t, lat. fermentnm, se
öl-bärma under öl.]

fideikommissarie, se kommission.

fldibus, 1820-30-t.

Filip, mansn., ytterst av grek.
Philippos, egentl.: hästvän, till stammen
philos, vän (se filolog), o. (h)ippos, häst
(se under häst slutet); jfr X an ti p p a.

filister. Jfr även Hjelmqvist
Bibel-geogr. namn s. 71.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free