- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1260

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

furste

1260

furste. - Furstendöme, jfr t. ex.
Peringskiöld: försten-, med -en- efter ty.
färstentnm, mlty. vorstendöm. I Bib.
1541: förstadöme.

[fal, sv. dial., förskräcklig, hemsk, se
under skräck slutet.]

[fälttygmästare, se tyg.]

[fatt m. m., sv. dial., ulltapp, se
under får o. ull.]

föda. - Fö d ge n i, Fr. Bremer osv.,
hör väl till verbet föda. -Födkrok,
vanligt redan på 1600-t.; f öde-, 1619,
1665, 1676, 1688 osv.; födo-, 1701;
Da-lins Arg. (uppl. 1754: näringsmedel)
m. fl.; föd- 1706 osv.; möjl. egentl, till
verbet föda, i vilket fall födo- beror
på ombildning; jfr i så fall t. ex.
skilje-o. skiljo-, vädje- o. vädjo-.

följeslagare, se under slå l o.
undersåte.

3. för, före. – Tillägg: För detta
i st. f. före d., efter ty. vor dicsem.
Jfr uttr. högmod går för fall i st. f. före
efter ty. hochmut kommt vor dem
falle.

förmoda, se anmoda o. mod 1.

församling1 i betyd, ’socken’ se d. o.

försiktig, se sikt 1.

förströ, förströdd, se strö 1.

förstulen, se stjäla slutet.

försvinna, se svinna.

förträfflig. Om betyd.-utvecklingen
se f. ö. överträffa.

förvandla, se va n d el.

galeja. Jfr Br0ndal anf. upps. s. 82.

galghumor, se humor.

3. gäll-, r. 2: står: ty., läs: l ty.

galla. Om lat. fel, galla, se även
Liden Stud. zur tochar. Sprachgesch. H. l,
s. 27.

gallimatias. Då tydligtvis bl. a. av
en tidningsartikel att döma, en o. annan
här väntat sig omnämnandet av den
gamla förklaringen, att ordet skulle bero
på en felsägning av en medeltida
advokat, som i ivern råkade säga galli
Mathias (tuppens M.) för gallas Malhia?
(M:s tupp), må för säkerhets skull
nämnas, att, såsom andra ordformer visa,
här föreligger en av de hundratals
anekdoter, som fabricerats för att förklara
ett obegripligt språkligt uttryck.

gamäng. I ordbokslitteraturen upp-

träder gamin i franskan redan 1801
(Ilevue de phil. 29-30: 236).

gask. Vb. gas k a (gasqua) användes
av Tersmeden Mera. 2: 49 om spelet
kadrilj (ett slags lomber), alltså atm.
1780-t. o. kanske tidigare, då här
händelser skildras från 1735 (jfr dock
under frack ovan).

gata. Härtill ortn. Gata (= fsv.),
se även vintergata p. jfr Bröt under
bort ovan o. Väg under väg. - Om
vid gata brukade prepositioner ((p) å
o. i) se under på slutet.

gedigen. Om det hithörande got.
peihan, fhty. gedihan utgår från ett
germ. *pinhan, är naturligtvis böjningen
efter /-serien sekundär o.
stammen/>/£-beror på nybildning (efter övergången
pinh- till plh-); med den gamla nasalen
däremot i fsv. githungan osv.,
förträfflig, egentl.: vuxen. Möjl. kan dock
gedigen vara ett gammalt particip till
ett i-verb; jfr Falk-Torp s. 304.

[Gen n e ved, ortn. Vgtl., se under
väg.]

genom. Jfr även ängd.

genre, av fra. =, slag, sätt, smak, av
lat. gener- i genus (se general). Gen
remål n ing, egentl.: som framställer olika
slag (av händelser el. tillstånd inom
skilda länder, tider eller klasser).

german. Betr. Birts tolkning av
germannamnet se nu den i Glotta 11: 128
anförda litteraturen.

get. Ty. ziege är knappast
»dunkelt» till sin härledning; det innehåller
ett gammalt lockord för ’get’, varom
under tacka l o. k i d.

2. gift. Tillägg: G. Bonde 1651.

2. giga, Bosenfeldt 1698.

gille. En kanske mer tilltalande
uppfattning av ordets betyd.-utveckling
framställes i det nyligen utkomna
arbetet av M. Gahen Etudes sur le
voca-bulaire religieux du Vieux-scandinave
s. 61: egentl, kollekt.: sammanfattning
av gillebidragen, jfr mlty. gilde i betyd,
’gilleförmögenhet’.

Gllljam, familjen., se Vilhelm.

[G is t ad, ortn., se -stad.]

gnägga. Andra likbetydande
ljud-härmande bildningar se under vi g ra.

gosse. Den nu av Br0ndal i Da,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free