- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1263

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

häxa

1263

innanmäte

häxa. Tilläggas må, att ordet
nyligen utförligt behandlats av Giintert i
dennes arbete Kalypso (1919) s. 117 f.,
där han (delvis i anslutning till Kögel)
förbinder det icke med hage osv. i
betyd, ’skog’ utan med det av denna
substantivstam avledda germ. *hagjan
(ty. hegen) i en betyd, ’dölja’ el. dyl.
-f-*-tusjö(n) (== no. -tysja; se ordb.), alltså
’Hege-Elbin, die verhullende,
verber-gende Elbin’ o. enl. G. fullt liktydigt
med no. huldatysja. Fhty. hagazuss(a):
hazzus = ags.hagnporn: hcegporn.
Emellertid är den antagna betyd, ’dölja’ icke
uppvisad, utan blott den av ’inhägna’
o. d.; o. i alla händelser kan på grund
av fht}^. haga- (som han själv s. 119
med rätta betraktar som det äldsta)
icke verbstammen ingå i första leden
(vilket dock synes vara förf:s
uppfattning, om han också stundom t. ex. s.
120 i stället anför ett därmed
sammanhängande */ia£-, demon, -isk): en dylik
bildning hade givit ett hegi-, jfr de/?/-,
/HJ//-, strewilachan osv. Är åter
meningen, att haga- vore nominalt, förstår
jag icke, hur förf. tänker sig dettas
uppkomst; ja-verbet hegen kan naturl. ej
ligga till grund, o. det är ju dock där,
den antagna betyd, ’dölja’ måste ha
utvecklat sig. I övrigt äro de anförda
betyd.-parallellerna delvis mycket osäkra.
No. huldatysja som anföres som särskilt
slående, är en på norsk botten bildad
sammans.: att huld(er) i sin tur
etymologiskt hör till *helan, dölja, blir ju en
annan sak. Huldatysja betyder alltså
ej ’die verhullende Elbin’, utan det
betyder ’ett huldretroll’, liksom
hauga-tysja ’ett troll som bor i högarna’. En
gammal bildning med betyd, ’die
verhullende Elbin’ hade givit ett *hultysja
(av hnli- till hylja, ss. isl. bardagi av
bari- till berja, spurdagi av spuri- till
spyrja osv.) o. en ung sådan ett
hylje-tysja el. dyl. Ty. Berchta (s. 93) kan
naturligtvis formellt sett tänkas höra
till germ. *bergan, dölja, o. till äventyrs
också uppfattas sorn fem. till en ieur.
bildning på -to med betyd, ’der
Ver-hiiller’, men man hade ju dock i så
fall snarast (men ej nödvändigt) väntat
sig ett annat avljudsstadium (*bhrktä,

*bhrgh-l-), och namnbildningen måste
väl då i alla händelser föras tillbaka till
indoeuropeisk tid. Det blott i tyskan
uppvisade demonnamnet är i stället, såsom
också allmänt antages (se ordb. under
Lucia), helt enkelt en särspråklig
sub-stantivering av fhty. beraht = bjärt.

- Vad slutligen no. tysja beträffar, vill
jag visst ej förneka, att det kan
sammanhänga med -zussa; biformen tyfsa
kan bero på en i dylika namn vanlig
ombildning. Men försiktigast vore nog
av flera skäl att alldeles lämna det ur
räkningen. Torp i Etymol. Ordb.
nämner (i motsats till Falk-Torp) ej heller
ett ord om något dylikt sammanhang,

- I avvisandet av Francks
sammanställning av hagazussa med grek.
kak-khdzö, skrattar högt, instämmer jag
däremot med Giintert.

1. hög. En del andra gamla
ortnamn, bildade av personnamn o. hög
i betyd, ’gravhög’, se under Ödeshög.

höger. Rad 3 nedifrån bör skiljas
från det föreg, medelst ett -.

högmod. Om uttr. högmod går för
fall se för 3 ovan.

hökare. Jfr även sv. dial. torruka,
månglerska, under torg.

[Hössna, ortn. Vgtl., fsv. Hös(t)na,
se Ordbildning I under -na 2.]

nötter, Otter, sv. dial., havstång,
Weste 1807: höier, gotl. hauter, från
finska hantera. Saxen Sv. 1m XI. 3: 123.

id (fisknamn), i sammans, redan P.
Brahe 1585.

i jåns. Den nord. stammen ad- i
isl. ddan o. dör bör förbindas med ägs.
dedre, strax, i avljudsförh. till fsax. adro,
hastigt, strax, fhty. åtar, jfr lett. ätrs,
rask, hastig; se Torp Etym. Ordb.
under Aader (1). Däremot bör väl det
där anförda grek. otraléos, hastig, föras
samman med en annan ordgrupp.

-inge. Se även förf. NoB 4: 133 o.
där meddelad förteckning å tidigare
tillägg av förf.

ink, sv. dial., blodsvulst på hästar =
isl. okkr, svulst (jfr 0kkuenn, svullen),
av germ. *enkiva-; i avljudsförh. till
ieur. *ng"- i lat. inguen, svulst å
födslolem, ljumske m. m. = grek. adén, körtel.

innanmäte, r. 2: läs: G. Warg 1755.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free