- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1266

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kungsådra

1266

ler

gen, t. ex. (utom kungsfågel ovan) ska.
baskakung (egentl.: riskung), da.
gcerde-konge, ty. zaunkönig, fhty. kuningilin
osv. Gärdsmygen avses också hos P.
Månsson: ’Fogla konwngen mykith
sywn-ger’. Se närmare förf. Spr. o. st. 15:
144 f.

kungsådra, se åder slutet.

kvinna. - Kvinnsperson, P. Svart
Kr. 1561 (quins p.), f. ö. kvinnes- t. ex.
1619, 1636, 1710 (vanlig form under
1600-t.), kvinnos- t. ex. 1635, 1661
(stundom kvinnors- t. ex. 1633: ’ingen
Qwin-nors Person’, 1671), med analogiskt -s
till sammans.-formen kvinno-, varav ä.
nsv. kvinneperson 1559, Foss 1621.
Formen quins 1561 kan bero på
anslutning till fsv. adj. kvinzliker (en
analogibildning- efter manzliker) el. utgå från
kvindis till fsv. kvinde, kvinnfolk, vilken
senare form möjl. också delvis bevarats
i nsv. kvinns-, som väl dock väsentligen
utvecklats ur kvinnes- av kvinnos-
alldeles som säges- i sagesman av
sagus-(av äldre sagu-). Ordet hade tidigare,
atm. på 15- o. 1600-t. o. sannol. även
på 1700-t., en ädlare klang än nu.

kväva. - Härtill även kväve, 1795
osv.; jfr syre, väte.

kyckling. Eng. chicken utgår från
ägs. cieccn.

kål. Enl. Wadstein (Skr. utg. av Hum.
Vet.-samf. i Upps. XXI. 3: 13) snarast,
atm. delvis, från fris. *käl (av *kaul).

[kåre, sv. dial., stor kniv = da.
kaarde, värja, osv., se närmare under
värja 2 slutet.]

[K å v ö, ortn. Nke, se under kåda.]

[Källestorp, ortn. Smal., se torp.]

känna. Om uttr. känna sina
pappen h eimare se p ap p en h eimare.

kärra. Enl. Wadstein (Skr. utg. av
Hum. Vet. samf. i Upps. XXI. 3: 12)
kanske snarast från ffris.; jfr mholl.
kerre (jämte carre).

kök. Tillägg: kö k sa, t. ex. Almquist
1839: köxa, Dalin 1850; säkerl. ellips
av kökspiga (liksom husa till huspiga)
o. sålunda ej, såsom också förmodats,
lånat från Ity. köksche (mlty. kokesche),
femininbildning till mlty. kok, kock. I
ä. nsv. i samma betyd, stundom
kokerska. - Tillägg: Kök s la t i n, Holm-

berg Fra.-sv. ordb. 1795, Dalin 1850,
Topelius 1864 - da. kokkenlatin, efter
efter ty. kiichenlatein (tidigast belagt
från reformationstiden); väl egentl.:
sådant dåligt latin som talades i
klosterköken; jfr kloster- o. mönchslatein i
samma betyd., el., enl. en annan
förmodan, efter apoteket (jfr ty. die
latei-nische ktiche i denna betyd.: recepten
avfattas på latin). - Hos Grusenstolpe
Mor. 1841 i stället köksfranska.

kölhala, se under överhalning.

Lagerlunda, herresäte i Ögtl.,
ombildning av ä. nsv. o. fsv. Ledinge- o.
Ladhungalunda, egentl.: ’Ladungarnas
(lund)’, gen it. plur. av ett släktnamn
avlett av ett personnamn på Ladh-, jfr
fda. Lathi; se under-inge o. Lundgren
Sv. 1m. X. 6: 163 n. 2.

lamm. Om ett annat urgammalt ord
för ’lamm’ (lat. agnus osv.) se under
ön a.

land. Om sammans.-lederna lan ds-,
land- o. länt- se Ordbildning II o.
Noreen V. spr. 7: 452 f.

[L an d s om, ortnamn J ti., se under
ä m n e.]

lat. - Ligga på latbänken o. d.,
1748: ’slår sig på Latbäncken’, jfr ty.
auf einem faulbett liegen. - Latmask
om personer, egentl, överflyttad anv. av
samma ord i uttr. som t. ex. 1796: ’Man
pryglar bara latmasken ur puckeln på
den’ el. taga latmasken ur någon,
Blanche osv.; skämtsam anslutning till den
under vurm omtalade uppfattningen
om maskar såsom upphov till allehanda
sjukdomar o. d.

laxöring, se öring.

ledstjärna, se polstjärna.

leja, r. 2: läs: l ega 2.

lekatt. Se, bl. a. om dialektformerna,
senast G. Bergman Samnord, e s. 65.

[Lenhovda, ortn., se huvud nedan.]

ler. Det allmänna germ. ordet är
annars *panhö = got. pdhö, fhty. däha
(jfr ty. ton), ägs. pöh(ce). Isl. pä,
snölös mark (ej ’lermark’), som föres hit
av Kluge o. Weigand, hör till töa. -
I några ortnamn på Ler- t. ex. L
er-bo ga Ögtl. o. Lervik Bälinge Sdml.
ingår icke i ler utan ett lidh- (fsv.
Lidhbugha o. Lidhvik).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free