- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1269

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pajt(a)

1269

röd

*baita = grek. (trak.) baite, herderock
av getskinn, med /c-avledn. i alban, petke;
sannol. ett urgammalt vandringsord,
möjl. ej av indoeuropeisk upprinnelse.
- Från germ. spr. inlånat i finskapa/fa,
skjorta, lintyg, varifrån i sin tur
mel-lansv. o. i sht osv. (finni.) dial. pajt(a),
pajto ds., jfr västm. ’gå i bara pajten’
(enl. Rz). Hit hör väl också på ett el.
annat sätt fsv. padha, ett klädesplagg,
kappa?, sydsv. dial. pade m. m.,
skinnpäls, tröja fodrad med fårskinn; lånat
från mlty. (där ordet dock ej är
uppvisat).

pajt(a), sv. dial., skjorta, se paj rock
slutet.

pallasch, se under värja 2 slutet.
panka, se br ax e n ovan.
plåster. Om uttr. vita plåstret se
under vit.

preferens, r. 2 nedifr.: läs: f abbé,
kille o. p ull a 2.

pung". Ett säkert inhemskt ord för
’pung’ är däremot fsv. siäper = isl.
sjöör, ägs. séod, till sy.

Pär. Betr. Pär och Pål jfr även
finska Pekat ja Paavot.

randas. Något tidigare: Bellman Fredm.
Test. nr 198: ’När morgon randas’
(Car-léns uppl. 3: 403).

1. rim. - Rim och reson, efter
fra. sans rime et ra/son; synes i litter.
uppträda först vid början av 1800-t.:
Hammarsköld 1819: ’hvarken Rim eller
Raison’ (om en skönlitterär produkt’);
Atterbom: ’utan all rim och raison’,
Biberg o. 1823: ’emot all rim och
raison’, Fahlcrantz 1825: ’med rim och
med reson’; jfr Franzén 1829: ’Är det
rim och skäl?’. - Rimlig = da.
ri-melig, väl från ä. ty. reimlich, egentl.:
vad som rimmar, jfr ty. ungereimt,
orimlig. I sv. redan 1618, dock i nu
obruklig anv.: ’någhon skön och rijmligh
Lijknelse’, däremot 1650 ungef. i betyd,
’lämplig(t)’.

röd, se även slagruta,
[rote, norrl. dial., underlag av bräder
o. d. för takved till vattentak å hus,
till isl. hröt, got. hröt osv., tak, varom
under roste.]

Eotneros. Samma avljudsform till
ryta som i *Rotn ingår i fsv. Rytlo-

fors, nu Röttleån Vista hd Smal., till
ett osammansatt ånamn *Rytta, vartill
gårdn. Röttle (fsv. in Rytlo); o. möjl.
även i ett ånamn *Ryt (genit. Rytiar)
i fsv. Rytiaräs (Ryttieraas), nu
Ryt-te rås Longs sn Vgtl. Förf. Sjön. 3: 67.

Roxen, sjön., se råk nedan.

rulett, r. 3: läs: rouelle.

2. runga. Se f. ö. rang.

ryd. Om en grupp hithörande smal.
o. östg. (Ydre) ortnamn på -reda, -(e)rda,
t. ex. H ö reda, Hörda., Repper da, se nu
Lindroth Meddel. från Norra Smal.
fo-rnm.-för. 1922 s. 52 f. - Till ryrf-namnen
hör också O d en sjö, sn i Smal., av
Odhinsredh.

ryka. Till betyd.-växlingen ’rök, ryka’
~ ’lukt(a)’ jfr även kyrkslav. vus-knrii,
rök, ånga, o. lillry. kur, lukt.

rykte, fsv. rykte, -ö- = da. rygte, från
mlty. ruchte, -o-, rop, rykte; ty. geriicht
från mlty. geruchte = mhty. geruofte,
geräefte, fhty. g erna f ti, rop, skrik; avledn.
av fhty. hruoft av germ. *hröfti- till
ropa. Jfr till betyd. ty. ruf, rop o.
rykte.

[Ry tterås, ortn. Vgtl., se under
Rot-n er o s ovan.]

l. råk, rämna i is. - Synes ingå i
sjön. Roxen Ogtl., som är särsk. känd
för sina höjd- o. sänkråkar. Roxen
förhåller sig kanske till Rå c k sjö n
Vstml. o. Rö ek sjö n Ångerm. (1568:
Rakesiö) - F l a x e n : F l a k sj ö n, V ä x i ö:
Vä g sjö n. Se utförligt förf. Sjön. 1: 484.

1. råka, r. 10, står: ie. *krog-, läs:
ie. *krög-.

ränning, även i da.: rending. Jfr f. ö.
vb. ränna i betyd, ’varpa’ = no. renna,
da. rende.

ränta 2. I brev till prof. A. Kock
erinrar dr F. Ohrt om fin. rentu, flik,
trasa, slarv, vilket, om det får
betraktas som ett lån från sv. (varom jag icke
vågar döma), talar för den av K.
framställda härledningen.

rapp, s. 677 rad 6: läs: Vedboräppen.

röd. Om isl. raudi, myrmalm, o. dess
ursprung se dock nu även Karsten
Frågen aus dem Gebiete der germ.-finn.
Beriihrungen s. 9 (Övers, av Finska
Vet.-Soc. Förh. Bd. LXIV 1921 - 1922. Avd.
B. N:o 3),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free