- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1271

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spraka

1271

Tolg

lik, skepp, ål (ty. ahle) osv. I övers.
(1823) av Täubels handbok 2: 53
användes däremot spets för ty. spiess.

spraka, r. 6: står: före, läs: efter.

späd. Jfr dock A. Kock Sv. ljudhist.
4: 382, enl. vilken den i fsv. två ggr
uppvisade skrivningen spcedho (ej -u)
visar, att rotstavelsen var el. kunde
vara lång, varigenom den framställda
härledningen blir mera oviss.

-stad. Se även Avesta (i Tillägg)
o. Vä d er st a d.

steril, r. l: läs: sierilis.

strumpa. Jfr även under ärm (om
ä. n sv. ärmstr umpa).

Strängnäs. Se härtill även J.
Palmer Bidr. t. Södermani, äldre
kultur-hist. XVII s. 57 f.

stump, r. 18: står: s tum pä: läs:
stympa.

stävja. Att det enstaka exemplet
från 1790-t. (citat av El. Tegnér Armf.
2: 96 från J. A. Ehrenström) alldeles
avskilts från de övriga ganska unga
beläggen, berodde på en misstanke att här
i själva verket förelåg en övers, av El.
Tegnér från franskt original, en
misstanke, som gränsar till visshet, ehuru
någon bevisning f. t. ej kan företes, då
brevet i fråga befinner sig i finska
statsarkivet. Det bör i alla händelser ej
läggas till grund för bestämmandet av
ordets ålder i svenskan.

stöna, r. 8: står: ä. nsv. stöna, läs:
ä. nsv. stäna.

sultan. Den mhty. formen solddn
återfinnes i fsv. soldan, som alltså icke
står i direkt historiskt samband med
nsv. sultan.

[Sundborn, ortn., se under ås 2
slutet.]

sy. Sbst. sydd, sömnad, är nog ej en
så tillfällig bildning som i art. förmodas.
Det upptages som dialektord från Vätöm.
Uppl. av Schagerström Sv. 1m. X. 1.

sydväst, -ost, -östra, se väst 2 o.
öster.

synd.- Syndabock. Motsvarigheter
till den gammaltestamentliga
föreställningen om syndabocken förekomma även
å andra håll. Jfr t. ex. Frobenii
meddelande om kabylerna, vilkas barn vid
en av årets skördefester under iakt-

tagande av vissa ceremonier lägga de
olyckor, som skola drabba dem, på en
grå get med vita pannfläckar
(Volks-märchen der Kabylen 1: 42).

syssla, r. 18 (om Ösel): läs: Särema.

Säck. Enl. Wadstein (Skr. utg. av K.
Hum. Vet.-samf. i Upps. XXI. 3: 10)
möjl. från fris. (jfr nfris. dial. sre/c).

sö(d), sv. dial., får, tacka. Tillägg:
Urspr, var dock ordet uteslutande
i-stam. Se f. ö. Wessén Språkvet. sällsk.
i Upps. förh. 1916-1918 s. 59 f.

södern, sbst., bildat som västern,
östern, varom under väster o. öster.

1. tacka, honfår. Om ytterligare ett
likabetyd., allm. germ. ord se under
ö na slutet.

Tagel. Den mig meddelade uppgiften,
att gårdarna (osv.) Tagel äro belägna
vid långsmala vattendrag, stämmer med
terrängförhållandena vid en av dessa o.
något så när med dem vid en annan
av detta namn.

tak. Om ett annat germ. ord för
’tak’, no. röt, got. hröt osv., se under
roste.

testikel. Om ytterligare en nordisk
beteckning, isl. o. no. eista, se under
(sv. dial.) ätt el.

Thoma&us, gammal prästsläkt, efter
stamfaderns förnamn Thomas. Om den
yngre formen Thomé se under
Mil-t o p é.

tiga, rad 3: står: thighet, läs: thighat.

tippa, sv. dial., höna. För att icke
blott tippa utan även det i art. nämnda
tuppa bildats av lockord, talar finska
tupu tnpu (jämte iipn tipu).

tjör, sv. dial., hård ved. I jämtl.
även tjänar m. m. (med tilljämning),
motsvar. ett västnord. pinarr (~pinurr);
jfr H. Geijer Sv. Lm. B. 18 s. 25. Även
i västra Dalarna finnes ett område, där
n kvarstår i detta ord; se Sjödahl
Gammal kort stav. i Västerdalm. s. 52
(påpekat för mig av doc. Geijer). Enl.
uppgift i brev från G. är formen tjur
den ojämförligt vanligaste (så i större
delen av Norrl. o. Dal.; finnes dessutom
i Uppl., Ogtl. m. m.). I norra Sv. är
ordet i denna form t. o. m. att betrakta
som riksspråkligt.

Tolg, ortn. Smal. Det här framställda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free