Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förkortningar och förklaringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om ordet inkommit direkt el. genom
förmedling av annat spr.); annars: från
[1].
avest. = avestiska (fornöstpersiska),
stundom mindre lämpligt kallad
fornbaktriska o. vilseledande även zend.
avledn. = avledning (se suffix).
avljud = en från det indoeuropeiska
urspråket härstammande vokalväxling
(inom en grupp besläktade ord), som
kan sammanfattas i vissa bestämda
serier, klarast utpräglade i de s. k. starka
verben. Ex.:
ie. bheid- bhoid- bhid-
urgerm. bit- bait- bit-
(sv. bita bet sbst. bett)
ie. bheudh- bhoudh- bhudh-
urgerm. beuð- bauð- buð-
(sv. bjuda ä. nsv. böd ä. nsv. budit,
sbst. bud)
ie. bhendh- bhondh- bhndh-
urgerm. bind-[2] band- bund-
(sv. binda band bundit,
bindel bunt)
» dimma damm dum
(av dhembh-)
ie. bher- bhor- bher- bhr-
urgerm. ber- bar- bær- bur-
(sv. bära bar fsv. baro burit)
nsv. sbst. bår
Avljudsstadiet 2 har i ordboken
stundom betecknats som det »starka», 3
som det »svaga».
Andra exempel på olika slags
avljud äro:
ie. ped- (lat. pes, gen. pedis)
germ. fet- (sv. fjät, med brytning)
ie. pod- (grek. pódes plur.)
ie. pod-
germ. fot- (sv. fot).
ie. per- (lat. expertus[3])
germ. fer- (sv. fjärd)
ie. per-
germ. fær- (mlty. <i>vâre[4])
ie. por- (lat. portus hamn)
germ. far- (sv. fara vb)
ie. pr-
germ. fur- (ty. furt, vadställe).
besl. med = besläktat med, dvs.
utgående från samma »rot» som ett
annat ord el. stående i
avljudsförhållande till detta (se rot o. avljud).
Boh.-l. = Bohuslän.
brytning = uppkomsten av en
parasitisk vokal i samma stav. på grund
av inflytandet från en i följande stav.
stående vokal, t. ex. urnord. *stelan
> *stealan > fsv. stiala (varav stiæla,
stjäla); erðo (jfr ty. erde) > eorðu >
fsv. iorþ. Andra slag av brytning t. ex.
urnord. *singwan > fsv. siunga; urgerm.
*arma- > ags. earm; urgerm. *erðo >
ags. eorðe, jord.
da. = danska.
Dal. = Dalarna.
Dalsl. = Dalsland.
denominativ = avledn. el. bildning
av ett nomen (sbst. el. adj.), t. ex. hysa
av hus, göda av god, härda av hård.
deverbativ = avledn. el. bildning
av ett verb, t. ex. skrik av skrika,
skvaller av skvallra, kält av kälta, skymt
av skymta, vältra av välta, yrke av yrka.
ds. = detsamma, samma betydelse.
efter, i t. ex. inställa (under ställa),
efter ty. einstellen, blott om
översättningslån (se Ordbildn. s. LXIX); om
andra lån; ’från’ el. ’av’.
ellips = vissa slag av
ordstympning, t. ex. bil, dricks (av drickspengar),
köksa (av kökspiga), rek, skjuts (av
skjutshäst o. d.), tax (av taxhund),
trettonafton (för tretton(de)dagsafton),
Greta (av Margareta), Max (av
Maximilian); att skilja från t. ex. jäkt av
jäkta, släp av släpa o. d., där det nya
ordet inträder i en annan ordklass än
grundordet; se Ordbildning s. LXIV.
eol. = eoliska (en grekisk dialekt).
eufemism = förmildrande,
förskönande el. försvagande uttryck el. om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
