- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1282

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förkortningar och förklaringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

urspr, från danskan härstammande
norska riksspråket.

n s v. = nysvenska (från o. 1520).

omljud = vokalförändring i riktning
mot ett angränsande ljud, i sht verkat
av i (j), u (w), a; t. ex. urnord. *gastiR

> fsv. gcester, sv. gäst’, urnord. *wa1jan

> sv. välja;

urnord. *ballu->>sv. boll; "haggwan
>fsv. hogga (hugga).

urgerm. *setian ^> ty. sitzen, sv. sitta.

urgerm. *sliÖan- > urnord. *sledan-,
sv. släde.

urgerm. ’hnrna- > sv. horn.

o s k. = oskiska (nära besl. med lat.).

pejorativ: försämrande (om betyd.),
t. ex. j i en del ord; se t. ex. fjantig,
p j åk.

perfektiv, se resultat i v.

p le o na s ti s k bildning: i ordb. om
sådana (vanl. vardagl.) ord som bofink
i betyd, ’bov’, gröngöling, person som
är ’grön’ i sitt uppträdande, näbbgädda,
näbbig person, skalmeja, skalle, spelorre,
passionerad spelare, el. bodisko,
bodbetjänt, pigesch, piga; alltså: ord som från
någon bekant sammansättning el. annan
i språket befintlig bildning med
likalydande första komponent lånat senare
delen. Se förf. Spr. o. st. 16: 64 o. Å.
W:son Munthe 17: 26.

pöl. = polska.

prakr. = prakrit (egentl.: det
naturliga, vulgära), medelindiska.

prefix = förstavelse (ex. under
privativ nedan o. Ordbiidn. s. XLVIII).

privativ = berövande, med
upphävande betyd., t. ex. o- i obarmhärtig
(se o- 2 o. usel).

r. = realkön, den-kön.

resultativ (om verb): som betecknar
uppnåendet av ett visst resultat; i germ.
spr. ofta uttryckt med förstavelsen
ga-(se ge-), t. ex. got. gahausjan, förnimma,
till hausjan, höra, el. i ty. med er- (se
er-), t.ex. iy.erfahren (varav sv. erfara),
tidigare: uppnå, till fahren, fara,
ergrei-fen, få tag i, till greifen, gripa (se
er-tappa); jfr även det halvt tyska vb.

ernå till nå osv. I sv. ofta motsv. få
med infin. (få höra osv.).

rimord: ord som överensstäm ma med
varandra utom i fråga om
begynnelsekonsonanten (el. -konsonanterna) o. som
på ett el. annat sätt sammanhänga (t. ex.
på grund av påverkan), men snarast
icke äro i egentlig mening »besläktade»
(t. ex. gnaga, knaga, naga).

rot: den enklaste form el. det
grundelement, vartill ett ord el. en ordgrupp
kan återföras; strängt taget en blott
abstraktion ur en besläktad ordgrupp;
t. ex. ie. spi, vara spetsig (se bl. a. spett
1). Det är mycket ovisst, om dessa
’rötter’ någonsin egt en självständig
tillvaro. - Rotutvidgning, t. ex. germ.
skel-k i skalk (ost-) o. skel-p i skalp,
skölp till roten skel, klyva, i skilja; el.
germ. sner-k i no. snerka, skrumpna, o.
sner-p i sv. dial. snärpa till roten sner
i snara; se Ordbiidn. s. i. - De s. k.
e-rötterna lia här anförts i den
avljuds-form, som brukat betecknas som
’mellanstadiet’, t. ex. ie. bher i bära; de s. k.
i-o. zz-rötterna i ’svaga’ avljudsstadiet,
t. ex. ie. bhid i bita, bhudh i bjuda.

rim s v. = runsvenska (o. 825-1225).

ry. = i’3rska.

s. = södra.

sanskr. = sanskrit.

S d ml. = Södermanland.

spän, = spanska.

stam = den del av ordet, som
återstår, sedan böjningsändelsen borttagits,
t. ex. håll- i hålla. Stammen kan alltså
innehålla en rot + avledningsändelse,
t. ex. halk- i halka, där k är avledn.

suffix, se avd. Ordbildning1.

Sv. = Sverige.

sv. = svenska; i förb. med ’böjn.’
o. d. däremot: svag.

tabu, se Under eufemism.

tjeck. - tjeckiska (slaviskt språk i
Böhmen).

ty. = nyhögtyska (från Luthers tid).

urgerm., germ. = urgermanska, det
för germanerna gemensamma urspråket
(väsentligen känt blott genom språkve-

1 På grund av omfånget blev det nödvändigt att låta denna avdelning
bilda ett fristående kapitel; men denna anordning vidtogs först sedan några
hänvisningar till ’Förklar, o. förkortn. under suffix’ kommit att inflytai texten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free