Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Mot slutet af Gustaf I:s regering finner man dock i
Sverige läkare, hvilka voro anställda antingen i hofvets,
den rika adelns eller militärens tjänst. Dessa voro utlän-
ningar, vagabonder, hvilka kommo och gingo. Såsom i
de flesta fall enskildes tjänare voro de ej underordnade
någon myndighet och ansågos jämnbördiga med vanliga
yrkesmän. Att dessa från utlandet kommande läkare van-
ligen endast voro charlataner, som kommit till det främ-
mande landet för att vinna guld och gröna skogar, ligger
i öppen dag 1
.
Utom dessa läkare funnos i Sverige vid denna tid äf-
ven de s. k. bartskärarna, balberna eller barberarna, hvilka
synas hafva ägt någon kunskap i kirurgi, ty de anlitades
mycket vid behandling af sår samt hade ofta officiell an-
ställning vid hären och flottan.
I saknad af läkare och ordnad läkemedelshandel var
folket emellertid i allmänhet hänvisadt att hjälpa sig själft,
och bland allmogen hade under tidernas lopp uppstått
en mängd personer, som sysslade med botande af sjuk-
domar, under användning af huskurer i förening med
en mängd vidskepliga medel. De på 1500-talet upp-
komna in- och utländska läkarböckerna bidrogo äfven i
sin mån att uppfordra en hel del förslagna hufvuden
att försöka sig på kvacksalfvarens ofta nog inbringande
yrke.
Det kan synas underligt, att Sverige så länge måste
vara i afsaknad af inhemska, vetenskapligt bildade läkare,
då Uppsala universitet redan 1477 hade instiftats, men
först 1595 upprättades där af hertig Carl en lärostol i
1
Det torde vara af intresse att i detta sammanhang omnämna, att
äfven Pakacklsus på 1600-talet aflade ett besök i Sverige. Medföljande
Kristiern II:s krigshär var han närvarande vid Stockholms belägring och
intagande 1520. Emellertid stannade han ej länge i Sverige, ty sedan
han någon tid rest omkring i landet för att hese de talrika bergverken,
tog han öfver Moskwa vägen till Konstantinopel. ( Troels Lund, Hälso-
hegrepp i Norden under sextonde århundradet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
