Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De äldsta apotekarne och de först anlagda apoteken till år 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
handlingar har jag icke funnit apotekare omtalade förr än
i början af 1500-talet, men då ej sällan. Att de ej om-
talas i tidigare urkunder torde bero på en tillfällighet».
Att hufvudstaden redan före 1500-talet haft offentligen an-
ställd apotekare framgår också af följande utdrag ur Stock-
holms tänkebok af d. 19 Sept. 1496 1
:
»Rykesens apotecarius».
»Samma dach stode Cosmas yan deme Velle Apotecha-
rius tilschikat aff Rykesens radh (råd) pa Rykesens vegne.
C. therom befalin (befalld), giorde sin edh fore (för) rettin (rät-
ten) at han schulle Rykit hewl (huld) ware och tess ynbyg-
giere och ware retferdich i alle sine athteffuer (åthäfvor) i sit
embete, ey selie (sälja) forderffuet (fördärfvet) ok gamavlt
for friskt och ath han ey annat inlote (inblanda) sen som
doctoren ho(no)m befalte eller hans wtscriffter (utskrifter)
inneholle, swa (så) ath han tet ey skulle forfalske annor-
lunde. Thet badh han sich swa (så) gudh hielpa ath han
skeligen holle wille, som han til retta borde».
Att apotekare äfven ett tiotal år därefter existerat i
Stockholm framgår af fru Mätta Ivarsdotters bref till riks-
föreståndaren hr Svante Nilsson Sture år 1510, i hvilket
det heter: »Värdens weta, som I mig tilskrifven med Er
dräng at I inga örter fingen ut med Er, känner Gudh, at
det icke var min skuld, förthy jag litade på apothecaren,
at han skulle haffwa uttagit hwad han wisste, at Er ädelhet
behof giordes; kiäraste hierta, sänder jag Er nu medh apo-
thecaren så många örter han begärt». 2
Fru Mätta var riks-
föreståndarens maka och denne apotekare, hvars namn
tyvärr ej finnes antecknadt, var med all sannolikhet anställd
i Svante Nilsson Stures tjänst.
I redogörelsen för den fest, som Stockholms stad
1521 gaf för konung Kristiern II, upptages bland kostna-
1
Denna tänkebok, jämte åtskilliga andra af de äldsta tänkeböckerna
(stadsböckerna), hvilka antogos hafva förkommit, blefvo för ej lång tid
sedan återfunna.
2
Hans Hildebrand, Sveriges medeltid. III, sid. 483.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
