Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De äldsta apotekarne och de först anlagda apoteken till år 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
malms invånare, förordnade Carl IX 1602, att Norremalm
skulle utgöra en särskild stad med egna stadsrättigbeter, egen
magistrat och egna riksdagsfullmäktige. Detta förhållande
fortfor i öfver 30 år till stort missnöje för Stockholms
magistrat och borgerskap, hvilka slutligen 1635 förmådde
förmyndarregeringen besluta, det bägge malmarna, den
södra och den norra, »skola tillhopa med staden göra en
corpus», som skulle styras af gemensamma både borgmästare
och råd. Norremalm hade emellertid under frihetsåren så
förkofrat sig, att i stället för 100 gårdar, som funnos där,
när delningen skedde, funnos där öfver 1,000, då frågan
väcktes om malmens sammanslående med staden.
o
Södra malmen, af ålder kallad Asön, som genom Sluss-
holmen och Söderström var skild från staden, blef först
o
under Gustaf Wasas tid bebyggd. Ar 1520 lär det hafva
funnits 15 skattebetalande familjer å Södermalm1
men ännu år
1550 äro blott 13 tomter upptagna i denna stadsdel. Efter
en ödeläggande eldsvåda d.
27
A 1554 2
började dock den
närmast staden belägna delen af malmen att flitigare be-
byggas, och Södermalm sökte längre fram att i likhet med
Norremalm bekomma egna stadsprivilegier, hvilket emeller-
tid ej beviljades.
Östra malmen, sedermera kallad Ladugårdslandet, »emi
af fordna ladugårdarne till kongliga slottet till staden för-
länad del»,
1
indelades först i medlet af 1600-talet till bygg-
nadstomter, hufvudsakligen afsedda för sjöfolket.
Vid denna tid eller måhända något senare begynte
äfven de s. k. Liderne ,!
eller Kongsholmen att bebyggas.
Tomter upplätos först åt de handtverkare, hvilka för sin
1
Lundeqvist, Stockholms stads historia, del I.
* Riidling, Det i flor stående Stockholm, del I.
Liderne el. Ledherne — utgårdar, vidsträcktare ägor. En del a J
området hade blifvit skänkt till klostren samt begagnades af dessa dels i
för ekonomiskt ändamal och dels såsom hegrafningsplats ;
häraf namnet
Munkliderne, Munklägret. ( Lwideqvist
,
Stockholms stads historia).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
