- Project Runeberg -  Den svenska farmaciens historia /
338

(1908) [MARC] Author: Karl Ahlberg - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farmaciens utveckling i vetenskapligt hänseende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338
satorier och farmakopéer. Rätt stora förråd voro äfven af
nöden, alldenstund drogerna ofta användes i större kvanti-
teter till bad eller lagda på glöd till inrökning af någon
viss, af sjukdom angripen kroppsdel.
Ehuru en vidskeplig dyrkan ej längre torde hafva äg-
nats vissa växtdroger såsom fallet var exempelvis med
alrunan 1
under 14:de århundradet så tillskrefvos dock ofta
läkemedlen ur växtriket i likhet med dem ur djurriket en
mängd förträffliga egenskaper, hvilka i läkareböckerna i
allmänhet mycket noggrant beskrifvas. I en del läkare-
böcker finna vi därjämte prof på den tidens farmakognosi.
I Aefwedh Månssons örtebok heter det exempelvis om
»kamomilla», att hon »är af trehanda slagh, och är såsom
Galenus säger warm och torr i the förste Grad 2
,
skal in-
1
Roten af alruneväxten (Mandragora officinalis), som bildar en
fignr något liknande en mänsklig varelse, bars såsom amulett och ansågs
bota bvarje sjukdom samt i öfrigt besitta underbara egenskaper, hvarför
densamma stod i ofantligt högt pris. De, hvilka höllo alrunan till salu,
föregåfvo, att endast den drog hade någon verkan, som växt under en galge,
hvari en oskyldig blifvit hängd. Äfven horde den uppgräfvas af en svart
hund, men alrunan skrek härvid så fruktansvärdt, att man måste öfver-
rösta densamma med biåsinstrument, ty den, som hörde dess skri, doge
ofelbart af skräck. En alruna kunde aldrig förloras, ty den återvände
alltid till sin ägare.
2
Angående den sedan medeltiden nedärfda uppfattningen om läke-
medlens indelande i »varma», »våta», »kalla» och »torra», h vilket åskåd-
ningssätt bibehöll sig ännu på 1500-talet, meddelar Peder Månsson i
sin 1522 utgifna läkehok följande förklaring: »Thy alting äru skapath
aff fira element, som är aff jordenne, wathneno, eldenom och wädhreno,
haffwer therföre hwart thera i segh fira eghelighether (egenskaper), som
är hita, väsko, köldh oc törheth. Och wil tu witha mykith hwarth aff
förscriffnom tingom haffwer aff hita, köldh äller törho oc väsko, tha letlia
thet up i förscriffno Tafflo och scrif thet up, oc letha än framdelis, oc
scriff ater thet up. Exemplum :
t
qweksclff är hetli in 4:to gradu oc vaath
in 4 gradu, som tu findher i tafflone etc. Then förste gradus kännes
inthe i smakenom äller androm sinnom. Then andre gradus är sinnom-
mcn wäl bekommeliken. Then tridhie öffwerganger sinnen, men tha
likowäl ey fördärffwar them. Then fiärdhe sarghar oc fördärffwar synnen
(sinnena), oc swa (så) understandas (förstås) gradus».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 8 00:49:20 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svfarmhi/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free