- Project Runeberg -  Den svenska farmaciens historia /
370

(1908) [MARC] Author: Karl Ahlberg - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farmaciens utveckling i vetenskapligt hänseende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370
Martis, Saccharum Saturni, borax, Mercurius sublimatus
corrosivus m. fl.».
De »Essentiella salterna» ansågos äfven höra till sist-
nämnda grupp. De framställdes af utpressad växtsaft. Sedan
denna blifvit afdunstad till syrups stadga, öfvergöts den
med ett lager olja och sattes åsido till kristallisation. Exem-
pel på sådana salter voro Sal Acetosellse (kaliumbioxalat),
Crystalli Tartari (kaliumbitartrat) och Saccharum.
Såpa definieras under Kap. 33 såsom »en mer eller
mindre solid blandning af olja och salt (mäst lutsalt), up-
löselig både i vatten och bränvin». Hit räknades äfven
Hepar Sulphuris och Hepar Antimonii.
Om Flores och Sublimater heter det i Kap. 34, att
»de salt eller svafvelartade, rena eller med metaller blan-
dade samt metalliska prseparater, som medels sublimation
fås, kallas, om de utgöra en solid sammanhängande kropp,
Sublimater, men sublimeras de i skapnad af pulver, fjäll
eller fjun, beta de Flores».
Kap. 35 afhandlar Magisterier och Praecipitater,
hvarmed förstods ett pulver, som »medelst fällning ur någon
solution afsöndras». Som exempel härpå anföras Magnesia
alba, Lac Sulphuris och Kermes mineralis.
Kap. 36 omfattar K al eker och Croci, hvilka definie-
rades såsom »metalliske eller mineraliske pulver, som fås
antingen genom calcinatione ignea eller menstrualis 1
och
kallas kalck, om de äro hvita eller grå til färgen, men
saffran om de äro röda, bruna eller gula, ex. Calx Stanni
(tennoxid), Crocus Martis (järnoxid), Minium».
Kap. 37 beskrifver Regulus såsom »en från alt annat
friad och renad, i sitt metalliska lynne varande metall eller
halfmetall», hvilken erhålles genom reduktion på torra vägen.
Antimon, Regulus Antimonii, utgjorde en dylik.
I Kap. 38 definierar Retzius slutligen Glas såsom »en
härd, skör och mer eller mindre genomskinlig kropp som
1
Exempelvis då antimon med tillhjälp af salpetersyra öfverfördes
till oxid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 8 00:49:20 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svfarmhi/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free