Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Apotekareexamen, undervisningen för denna samt Farmaceutiska institutets uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
årligen. Det första stipendiet utdelades 1822. Enligt socie-
tetens stadgar af d.
15
/i 1831, hvilka upptaga i det närmaste
samma bestämmelser angående stipendierna som 1821 års
stadgar, kunde stipendiet innehafvas 1 ä 2 år i och för
studier vid något af rikets universitet. Studieämnen voro
kemi, fysik, botanik, naturalhistoria, latin samt tyska eller
franska språken, och »såge societeten gärna, att stipendiaten
inom loppet af sin akademiska kurs kunde skrifva pro
exercitio i latinska språket».
Meningarna om nyttan af dessa stipendier synas emel-
lertid hafva varit delade. Att särskildt Berzelius ställde sig
tviflande härutinnan, framgår af hans yttrande till protokollet,
då frågan var före i Sundhetskollegium. »Ändamålet», säger
han, »är utan tvifvel att bibringa den större filosofiska för-
bildning man förmodar kunna blifva en följd af akademiska
studier. Härtill är likväl tiden för kort och ynglingarnes hela
föregående praktiska utbildning har förminskat deras recip-
tivitet för detta slags kultur». Han ansåg äfven att farma-
ceutisk undervisning lättare borde kunna erhållas vid det
medicinska läroverket i Stockholm och höll före, att stipendia-
terna efter godtfinnande borde få uppehålla sig i Stockholm
eller vid någon af akademierna. Berzelius skulle också få
rätt i, att den väg, på hvilken man slagit in, var mindre
lyckligt vald. Endast tvenne af stipendiaterna fortsatte
nämligen på apotekarebanan, under det att de öfriga efter
kort tid vände ryggen åt farmacien och slogo sig på andra
studier, af hvilka de kunde hafva mera att hoppas för
framtiden. På grund af dessa omständigheter började man
rätt snart inse behofvet af en särskild undervisningsanstalt
för apotekarekåren.
Redan d.
28
A 1828 hade assessor Carl Göransson till
K. Maj:t inlämnat ett förslag till »förbättrade undervisnings-
anstalter för Pharmaceuter i samband med ändring af socie-
tetens stadgar». Förslaget afsåg tillsättande af en kommitté,
hvilken skulle äga att förvalta den farmaceutiska under-
visningen samt afgifva förslag till besättande af lediga apo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
