Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Insamling och odling af medicinalväxter samt kultivering af blodiglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
men det synes, som om man längre fram i tiden förlorat
o
förtroendet för densamma. Åtminstone beklagar sig Rantzatt
år 1585 öfver, att blodigeln, som de gamle användt till att
»suga ut svarta melankoliska blodet», kommit ur bruk. 1
En vidsträckt användning fann blodigeln, först sedan
den franske läkaren Broussais i början på 1800-talet be-
gynt förkunna sin lära om dess framstående egenskaper vid
botandet af en mängd sjukdomar. Ehuru hans skola hade
sina förnämsta anhängare i Frankrike, vann hans lära dock
utbredning öfver hela den civiliserade världen, och förbruk-
ningen af blodiglar tilltog i ofantligt hög grad. 2
I Sverige hade man hittills inom landet kunnat förse
sig med tillräcklig mängd blodiglar, men då deras använd-
ning vann allt större utbredning, och en mängd af dem,
som insamlades, fördes ur landet af utländske uppköpare,
sågo sig de svenska apotekarne på 1830-talet nödsakade att
till täckande af behofvet utifrån införskrilva dylika. Med
anledning häraf anhöllo på hösten 1831 åtskilliga apotekare
i Malmöhus och Kristianstads län hos Sundhetskollegium
om dess medverkan till utfärdande af förbud mot export
af iglar.
I det utlåtande, som Apotekaresocieteten i anledning
af remiss från kollegium d.
25
/i 1832 afgaf i denna sak,
tillstyrkte societeten äfven ett sådant förbud och anförde
1
L. Löfwenskiöld, Medicinska blodigeln i zoologiskt, merkantilt
och ekonomiskt hänseende.
2
Frankrike beräknades år 1827 hafva användt omkring 33,000,000
iglar, och enligt Caspar (Ref. af P. F. Wahlberg i Tidskrift för Läkare
och Pharmaccuter 1834) uttömdes från patienter på sjukhusen i Paris
vid denna tid årligen omkr. 170 centner (omkr. 7,234 kilogram) blod,
hvartill användes 5 å 6 miljoner iglar. I en enda sjuksal å Hotel Dieu
begagnades dagligen 4 å 500 st. Fée anför i sitt arbete, Cours d histoire
nat. pharmaceutique (ref. i Tidskrift för Läkare och Pharmaceuter 1833), att
iglarna, som i Paris 1806 kostade 12 å 15 frcs pr 1,000 st., år 1821 hade
stigit så ofantligt i pris, att de då gällde 150 å 200 frcs för samma antal.
År 1824 stodo de små djuren ännu högre i kurs, och man såg damer till
deras ära bära klädningar »å la Broussais » med garnityr föreställande
blodiglar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
