- Project Runeberg -  Svenskt-finskt lexikon : ruotsalais-suomalainen sanakirja /
250

(1930) [MARC] Author: Knut Cannelin - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grov ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gro

250

gru

-invånare luola-asukas*, -människa
luo-laihminen.

grov -t -a komp. grövre (grovare) superi.
grövst (gro vas t) karkea4; (tjock) paksu,
järeä8; (stor) suuri2, iso; (om förseelser)
(skamlig) törkeä8; (med grova lemmar)
roteva; (grovt gjord) karkeätekoinen;
g—t mjöl, socker karkeat jauhot, karkea
sokeri; g, tråd paksu rihma; g» röst
karkea, (stark) vahva2 ääni; g—va
linjer paksut viivat; ett g—t träd paksu,
järeä puu; nät med g—-va maskor (glest)
harva^ verkko; g—t artilleri’]kresL tykistö;
g—t brott suuri, törkeä rikos; g. okunnig*
het suuri tietämättömyys; det är alltför
g—t se on liian karkeaa, törkeää;
g— -va seder törkeät, (råa) raa’at
tavat; g—t språk törkeä, raaka2*,
(otäckt) ruokoton4* puhe. -arbetare
karkeistyöntekijä2, -arbete karkea4 työ;
karkeistyö. -bladig iso-, paksulehtinen.
-het -en -er karkeus3, paksuus3, järeys3,
suuruus3; törkeys3, -hugga palhoa,
kolhia. -huggare (fig.) kolho, -huggen
rosoinen, -hyllt -are karkeaihoinen.
-hyvel karkeishöylä. -hyvla rouhata.V
-häckla I karkeishäkilöidä. -kärn harva2
kampa2*, -kornig -t karkearakeinen,
-syinen; (fig.) (i tai) karkeapuheinen,
-suinen; (rå) raaka*, (plump) törkeä3;
tökerö2; (-het -en karkeapuheisuus3,
raakuus3, törkeys3), -lagd -gt paksuhko2,
-lek -en -ar paksuus3; av olika g—ar eri
paksuiset (-inen). -lemmad -at roteva,
-mala jauhaa2 karkeaksi, -sikt harva2
seula2; (om mjöl) karkeat (-a4) jauhot
(-o), -sikta seuloa harvalla seulalla,
-skinnad -at karkea-, paksunahkainen,
-smed karkeisseppä*, rautio2. -smide
karkéistae*. -t adv. karkeasti o. s. v.;
g- byggd roteva. -tarm paksusuoli2,
-trådig karkealankainen, (med grova
fibrer) paksukuituinen, -syinen, -ullig
karkeavillainen. -ådrig paksusuoninen.

grubb| el -let sureksiminen, mietiskely2,
-la I sureksia, mietiskellä, -lare-n =
sureksija3, mietiskelijä2, -leri -et -er
sureksiminen, mietiskely2.

grut! -et = tora; kahnaus2; kinastelu2,
-a I torailla; kahnailla; kinastella.

gruml|a 1 samentaa*; (orena) sokaista4;
g—s samentua*; sokaistua, -ig -t -are
samea4, sokainen; (fig.) (förvirrad)
sekava; (-het -en sameus3, sokaisuus3;
sekavuus3), -ing -en samennus2,
so-kaisu2.

grum|mel -let sako*, sakka2*, -s -et
sakka2*, ruuppa*.

grumsa I nurista4; (brumma) murista4.

grumsig -t -are sakkainen, ruuppainen.
-het -en sakkaisuus8, ruuppaisüus8
grund 1. -nt -are matala4,
grund 2. -et (sten-) kari8, (grunt ställe)
matalikko2*; stöta på g. ajaa karille,
matalikolle,
grund 3. -en -ef 1) (botten, mar k, mål)
pohja; (grundval) perustus2; (område)
alue, (fig.) ala2; på främmande g.
vieraalla pohjalla, alueella, alalla; stå på
egen g. seisoa, olla omalla pohjallaan;
(bero av ingen) olla omintakeinen (mies);
(fam.) olla oma herransa; gå från gård
och g. menettää* maansa ja mantunsa;
i g—en pöhjalta(an), (i själva verket)
todenperästä, (egentligen) oikeastaan;
av hjärtans g. sydamen pohjasta;
(mycket gärna) hyvin mielella(äri); lägga
g—en till ngt laskea perustus jllek;
(grundlägga) perustaa jk; (påbörja)
panna jk alulle; lägga till g.-.panna’’’
pohjaksi, perustaksi; i g. (helt och
hållet) perinpohjin, peräti; (alldeles)
aivan; i g. fördärvad peräti, aivan,
lopen turmeltunjit; gå till g—en med
ngt (grundligt undersöka) tutkia jtk
perinpohjin, pohjustella jtk; (g. göra)
tehdä jk perusteellisesti; g—er
pohjatiedot (tieto*), (elementer) alkeet
(al-je*); 2) (stöd) peruste; (vrsak, skäl)
syy; på vilken g. millä, minkä
perusteella, mistä syystä, millä syyllä,
minkä nojalla? på g. av ngt jnk
perusteella, nojalla; det har sin g. däri se
perustuu siihen; sen syy on siinä; ligga
till g. för ngt olla jnk perusteena, syynä;
det äger ingen g. (är ej sant) siinä ei
ole mitään perää; (är grundlöst) s<- on
perätöntä; ryktet saknar g. huhussa
ei ole perää, -a 1. I 1) perustaa; (lägga
grundval för) laskea (jnk, jllek)
perustus; g. sitt hopp på ngt perustaa
toivonsa jhk; g. sig på ngt perustua jhk;
g—d (giltig) pätevä, (berättigad)
oikeutettu2*; ryktet är icke g—t huhussa
ei ole perää; g—de skäl pätevät s vy t;
(verkliga) tosisyyt; i lag grundad lakiin
perustuva; lakipohjainen; 2) (mål.)
maalata (jk) pohjamaalilla; pohjata
(jk). .

grunda 2. I (fundera) mietiskellä,
tuumailla, aprikoida.

grund|begrepp alkukäsite*; pl.
(elementer) alkeet (al]e*), -ben (an.) niskaluu.
-beståndsdel perus-, pääaines2, -bety-r
delse alkumerkitys2, -bok
kiinteistö-kirja2. -dikning pohjaojitus2.
-doku-ment pohjä-asiakirja2. -drag pääpiirre*,
-egenskap perus-, pääominaisuus8, -ele-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:59:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfi1930/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free