- Project Runeberg -  Svenskt-finskt lexikon : ruotsalais-suomalainen sanakirja /
334

(1930) [MARC] Author: Knut Cannelin - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - juvel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JUV

m

jäm

juvel -en -er jalokivi; (fig») (skälm) vei
tikka3*, velikulta*, -erare -n =
jalokivi», juveliseppä*. -prydd -tt
jalokivillä koristettu2*, -ring
jaiokivisor-mus2. -skrin juvelilipas*. -smycke
jalo-kivikoristus2.

juvenal -en -er (iloinen) nuorukainen,
juver -vret = utare, adar*, -sjukdom
utaretauti8*.
jàns = jons.

jägarle -n — metsästäjä8; (mii.)
jääkäri*. -bataljon jääkäripataljoona, -folk
metsästäjakansa2, -förbund
metsästäjäliitto*. -kedja (mil.) jääkäriketju. -kår
(mil.) jääkärikunta*, -joukko*,
-löjtnant jääkäriluutnantti3*. -major
jää-kärim ajuri4, -rörelse(n)’ jääkäriliike*,
-term metsästyssana2. -typ
metsästäjä-tyyppi3*.

jägeri -et metsästys2, -stat
metsästys-virasto2.

jägeriajn -en -er jägeriaani3. -nism -en
jägerianismi3.

jägmästare -n « metsästysherra8,
jahti-mestari4.

jäkt -et ahdistus2, hätyytys2; tavoittelu2;
(ansträngning) rasitus2; (oro)
rauhattomuus3. -a I (ansätta) ahdistaa, (oroa) j
tehuä rauhattomaksi; hätyyttää*; (be- •
svära) vaivata, (betunga) rasittaa*; /. j
efter ord (faga) tavoitella*, (famla) ha-!
puilla sanoja; ett f—nde iiv rientoileva,!
monirientoinen, (oroligt) rauhaton4*, i
levoton4* elämä, -ande -t ahdist&mi-’
neri o. s. v.; ahenelu; (oro)
rauhattomuus3, levottomuus8, -ig -t -are —
jäktande; jfr jäkta,
järn j bördig se jämnbördig, -fota adv.
tasajalkaa, -käpälää.

jämför ja II1 verrata*; vertailla (ngt med
ngt jtk jhk); han kan ej j—s med dem
häntä ei voi heihin verrata, (går e/
upp emot) ei hänestä ole heidän
ver-taisekseeu; hän ei veda heille vertoja,
-élse -n -r vertailu*; anställa j. mellan
tvenne personer verrata* kahta
henkilöä toisiinsa; i j. med ngt jnk verraten,
(i bredd) jnk rinnalla; vid en j. verratessa;
[-grad (gr.) vertailumuoto*; rpunkt
vertauskohta*; -tai vertausluku*; -vis
adv. ’verraten, veri-aitäin], -lig -t wr- ]
rattavissa (oleva), (yhden;vertainen, j
-veroinen; /. med ngn, ngt jhk verrat- j
tavä; jkn, jak vertainen, veroinen; du |
är leke j. med honom sinä c t ole häneen j
verrattavissa, (lika god/ vertaisensa; dej
äro fullt j—a med varandra h e ovat i
täysin toistansa vertaiset, täysin yh-j
den vertaiset. " j

jämföttes adv. tasajalkaa, -käpälää,
jämk|a 1 (göra jämn, lika) tasoittaa*;
(dela jämnt) jakaa2*, panna tasan;
tasata; (avpassa) sovitella*; (maka)
Siirtää*; (mildra) huojentaa*; (media)
Sovittaa*; /. arbetet ir,ellan tjänarna tasata
työ palvelijoiden kesken; j. det ena
efter det andra sovitella toinen toisen
mukaan; /. åt sig siirtyä*; f. villkoren,
priset huojentaa ehtoja, hintaa; /.
mellan stridande partier sovittaa
riita-puolueitten väliä, riitapuolueita; j. sig
(flytta sig) siirtyä*, (giva rum)
väistyä; (foga sig) mukaantua* [efter ngt
jnk mukaan), -ning -en -ar tasoitus2;
tasaus2, tasanpano; sovittelu2;
Siirrän tä2*, huojennus2; sovitus2;
(-s|förslag sovittelu-, tasausehdotus2; -s|mån
sovittelu-, tasausvara8; -s|vis adv.
tasaamalla, tasaten; sovittamalla o. s. v.; jfr
jämka).

jämlik -t yhdenvertainen, tasa-arvoinen.
-e -en -ar vertainen; ngns j. jkn
vertainen, arvoinen; jfr like. -het -en
yhdenvertaisuus8, tasa-arvoisuus8; (-sjrätt
yhdenvertaisuus-, tasa-arvoisuusoikeus8).
-t adv. (ngt jnk) mukaan, mukaisesti,
johdosta.

jämmer -n (klagolåt) voivotus2; (klagan)
valitus2: (kvidan) ruikutus2; (elände)
surkeus8, kurjuus3; j. Över ngt jnk
valitus; det är j. att se ori surkeata,
kurjaa nähdä, -dal murheenlaakso. -full
surkea4, kurja, viheliäinen, -lig -t -are
surkea4, kurja; [-en adv. surkeasti,
kurjasti; (via adj.) surkean, kurjan,
katalan; -het -en surkeus8, kurjuus8],
-låt, -rop o, -skri voivotus-,
valitus-huuto*, -parku*, -ton surkea4 ääni*;
valitusääni2. -visa valitusvirsi1*,
jämn -t -are tasainen; (slät) sileä3; (möts.
udda) parillinen; (i sms.) (vid
jämförelse mellan olika föremål) yhden-,
saman- (jäm-), (om likformighet hos
samma föremål) tasa- (jämn-); j. yta
tasainen, sileä pinta; /—t tal tasainen
parillinen luku, tasaluku; /—a hundra
mark tasan sata markkaa; en /. summa
tasasumma; /. värme tasainen lämpö;
j—t lynne tasainen luonne; vara i
rörelse (beständig) olla alituisessa
liikkeessä; gå sin j—a gång mennä tasaista,
(regelbundna) säännöllistä, (vanliga)
tavallista menoaan; eleverna äro j—a
(jämngoda) oppilaat ovat yhden-,
tasa-Kykyiset; det är icke mera än j—t för
honom sè on hänelle aivan paraiksi. »a
I tasoittaa*, tasoitella*; /. vägen för
ngn (fig.) raivata tietä jklle, auttaa8*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:59:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfi1930/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free