- Project Runeberg -  Svenskt-finskt lexikon : ruotsalais-suomalainen sanakirja /
402

(1930) [MARC] Author: Knut Cannelin - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kännedom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kan hm kär

n*’j. -bar -t -are hin tuva; (het -en
tuntu vaismt»3).
känne i dom -en tieto*: k. om ?igt jnk
tun-termner?. Uetn jbtk; hava k. om
tutka* jk,’ /à /c. saada H< i^ jMk:
A, ow, ßfr tuntien, kun tunnetaan,
että; komma till ngns k. lulla jkn
tietoon, tiedoksi; meddela ngn ngt till
kännedom ilmoittaa jk jkn tiettäväksi,
tiedoksi, -märke o. -tecken tunto-,
tunnusmerkki3*. -teckna ominaistaa;
kuvata; jfr karakterisera; ngt k—s av ngt
jssk on huomattavissa jk; detta k—s
därav tämän tunnusmerkkinä on se.
känn|ing -en »ar tuntu*, tunto*; (mil.,
gymn.) iuntumus2, tuntuma: (känsla)
tunne*; (inverkan) vaikutus2; han har
k, av det fula vädret paha ilma tuntuu
hänessä, vaikuttaa häneen; mången har
k. därav se tuntuu monessa; k. av en
sjukdom (förkänning) taudinoire;
(-s|-båk tunnusina jakka3*). -spak -t hyvä
tuntemaan; (täit igenkännelig) helppo*
tuntea, helposti tunnettava,
känsä -an -or (tajs) perustin3,
känsel -n tunto*; draga k. på ngn olla
tuntevinaan jku, tunnustella jkta.
-förmåga tuntokyky* -förnimmelse
tuntoaistimus2. -M* tuatokarva2. -intryck
tunto vaikutelma, -kropp (an.) tunt.v
kerä. -nerv tuntohermo, -organ
tuntoelin3, -aistin3 -papill tun ton ys tyrä8,
»sinne tuntoaisti8, -spröt (zo)
tuntosarvi.

känslja -an -or tunnt’*.; (sensation,-
aistimus^; (känslighet) tunteellisuus*;
(känsel) tunto*; (medvetande) tietoisuus3;
k. av köld Kylmantunne, (kylaj vilu;
k. av h unger naika*; k, av harm
suuttumuksen tunne; k—n säger oss detta
tunne, (bituv/oi) ’vmaif im†<- sanoo
meille tämän; läsa. tala med k. lukea,
puhua tunteellisesti; i k—n av min
kraft, oskuld tuntien, tietäen voimani,
viattomuuteni; k. för det sköna
kauneu-dentunto, (sinne) -aisti3, -ig -t -are
tunn okas*; (känslofull) tunteellinen,
(sinnesvek) herkkätunteinen; (ömtålig)
arka2*; (öm) hellä; (som lätt mottager
intryck) herkkä*; en k. själ tunteellinen,
herkkätunteinen mieli; k. för köld
kylmän arka; ett k—t hjärta herkkä sydän;
en k. våg (tekn.) herkkä vaaka; k. för
andras olyckor muiden onnettomuuksia
hellivä, (deltagande) säälivä;
het -en
tuntoisuus3; tunteellisuus3, h er kk ä [-tun-teisuus3; Umtokykyisyys3: arkuus3;
hellyys3; herkkyys3; (deltagande) [-myötä-tuntoisuus3].-] {+myötä-
tuntoisuus3].+} -o|full tuntehikas*, tun-

teellinen, (sinnesvek) herkkätunteinen,
he[ly vä : (öm) hellä; (-het -en
tuntehik-kuus3 tunteellis- uus3: inrkkätunteisuus3,
heltyväisyys3 hellyys3), -ojförmåga
tun-nekyky*, -vohua. -ojintryck
tunnevai-kulelma. -o’liv lunne-elamä. -o|lös
tunnoton4’’, luiUretou4*: (hjärtlös)
sydämetön4*, (hårdhjärtad) kovasydäminen;
(obarmhärtig) säälimätön4*, armoton4*;
(hård) kova; han är k. för köld hän ei
tunne vilua, (fam,) kylmä ei pysty
häneen; bli k. mennä tunnottomaksi;
(om lemmar) turtua*; mennä turroksiin,.
turraksi (turta*!; (-het -en
tunnottomuus3; sy dämett ömyys3,
kovasydämi-syys3, säälimättömyys3, armottomuus3;
kovuus3), -o|människa tunneihminen,
-ojpjunk tunteilu; tunneruikailu; h elli
t-tely4, lelli tys2, -olrik tuntehikas*. -oj*
sam -t -mare hellä-, herkkätunteinen,
-mielinen, (sentimental) haavemielinen;
(-het -en hellä-, h er kk ä tunteisuus3,
-mielisyys3; haavemielisyys3).
-ojstäm-ning tunnelma, -ojs vall tunteitten
kuohu. -o|utbrott tunteen-, mielenpurkaus2,
-oj värde tunnearvo, -o! värld
tunnemaailma2. -o|ömheJlätunteirièn, -luontoinen,
-sydäminen.
käpp en -ar keppi3*, (stav) sauva2;
(väv-) varpa2*; bragt till k—en och
säcken (fig.) keppikerjäläiseksi,
mie-rontielle joutunut,
kappas se kappas.

këiip|häst keppihevonen, -knapp, -knopp
kepin-, sauvanponsi2*. -rapp o, -slag
kepinlyönti8*; giva k. antaa keppiä,
kepistä. -rätt (kappraki) supisuoraan,

»suorassa.

kär t -are :cr.kas*; (ljuv) armas;
(förälskad) rakastunut ii ngn jkh;) (kunig)
lemmellinen; (angenäm) mieluisa4,
mieluinen; (dyrbar) kallis; k—a vän rakas
ystäväni, ystävä kulta, hyvä ystävä!
en k. plikt mieluinen velvollisuus; det
är mig k—t se on minulle mieluista,
(trevligt) hausk aa; det vore mig k—t att
(minulle) olisi mieluista, jos; (mycket
gärna) hyvin mielelläni; om livet är dig
k—t jos henkesi on sinulle kallis; jos
tahdot henkesi säilyttää,
kär|a 1 (jur.) tehdä kanne; kantaa2*;
k—-nde part kanta japuoli2, kantaja4, -an:
en k., se käromål -andejombud kanta»
jan asiamies.

käresta -an -or mielitietty*, kulta*,
kärga = kälta.
käril -et = se kärl.
käring -en -ar akka2*; (gumma) ämmä;
som k 9—en mot strömmen kuin hako vas-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:59:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfi1930/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free