- Project Runeberg -  Svenskt-finskt lexikon : ruotsalais-suomalainen sanakirja /
718

(1930) [MARC] Author: Knut Cannelin - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - själadag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

718

henkevää, sielukasta, eloisaa; han är
s—en i företaget hän on yrityksen
henkenä, päänä, johtajana, pylväänä; han
är s—en i sällskapet (den som Iwar upp)
hän on seurassa elähdyttäjänä;
redbarhet är handelns s. rehellisyys on
kaupan henkenä, (det förnämsta) ytimenä
(ydin3*), (stöd) pylväänä,
själft i dag (k if r k oh.) sielujenpäi vä. -död
sielunsurma, -kuolema, -fiende
sielunvihollinen. -frände hengenheimolainen,
-frändskap hengenheimolaisuus3, -föda
sielun-, hengenravinto2*, -herde
sielunpaimen2. -kult hen k i en palvelus2, -mord
sielunsurma, -kadotus2, -mässa sielu-,
kuolinmessu, -mördande a, p.
hengen-surmaava, -nöd hengenhätä*, -ringning
sielu-, sanomakellot (-o). -?o
sielunrauha2. -s 1 tehdä loppua, lähtöä: olla
hengenlähdössä, (pop.) kuoleman
kielissä. -skatt sielun tavara3, -aarre*, -spis
se själaföda. -söfjare -n ~
sielunpaimen2. -tåg se själtåg. vandring
sielunvaellus2. -våda sielun vaara2, -vånda
sieluntuska, -vård sielunhoito*;
hengellinen hoito*, -varmare -n –
(livvår-mare) vilialiivi3,
s(j)äldjur -et (zo.) hylje-eläin3,
själfull -t -are henkevä, sielukas*;
(livlig) eloisa, -het -en henkevyys3,
sielukkuus3; eloisuus3.
s(j)älfångst m. fi. se sälfångst o, s. v.
själlös -t -are sieluton4*, hengetön4*;
eloton4*, -het -en sieluttomuus3:
henget-tömyys3, elottomuus3,
själs|&del mielenyleyyys3, -jalous3;
jalomielisyys3, -ansträngning
mielenpon-nistus2, -rasitus2, -arbete henkinen työ.
•bildning mielensivistys2; henkinen
sivistys2. -egenskap hengen-, mielen-omi-j
naisuus3, henkinen ominaisuus3, -frisk- j
het sielun tuoreus2, -frände
hengenheimolainen. -frändskap
hengenheimolaisuus8, -heimous3. -författning
mielentila2, -förmögenheter pl.
hengenlahjat ( a3), -förvant «e själsfrände,
-gåvor pl. hengenlahjat fa2), -avut (-u).
-höghet mielenylevyys3, -jalous3; ylevä-,
jalomielisyys3, -kraft sielun-,
henki-voima. -kval sieluntuska, -lidande -t
sielunvaiva2, -tuska; henkinen vaiva2,
-lig -t sielullinen, henkinen, -liv
sielunelämä, henkielämä, -lugn sielunrauha2,
mielentyvneys8 -lyftning mielenlento»,
-ylevyys3, -marter pl sielunvaivat (-a2),
-tuskat (-a), -mördande sielunsurmaava;
(mycket tråkig) ylen ikävä, -närvaro
mielenmaltti8*, -odling mielensivistys2.
-sjukdom mielensairaus3, sairasmieli-

syys3. -spänning mielenjännitys2
-storhet mielenylevyys3, -jalous8;
ylevämie-lisyys8 -styrka mielenlujuus3,
-tillstånd sielun-, mielentila2, -upplyftande
a. p. mieltäylentävä. -utveckling
mie-lenkehitys2; henkinen kehitys2,
-verksamhet sieluntoiminta3*, -toimi2,
-ångest sielun-, hengentuska, -hätä*,
själtåg -et hengenlähtö*,
själv -t -a pron. itse2; jag, du, hans. minä,
sinä, hän itse; vi, i, de s—a me, te, he
itse; sig s. itseänsä, itsensä; av sig s.
itsestänsä; han har ingen styrka av sig
s. hänellä ei ole mitään voimaa
itsestään, omasta kohden, itse puolestaan;
leva, tala för sig s. elää, puhua
itseksensä; tänka vid sig s. ajatella
itseksensä; i och för sig s. itsessänsä,
itsestänsä: i sig s. en vinning sinänsä
edullinen saavutusgå till sig s. mennä
itseensä, (vädja till samvetet) omaantuntoonsa;
lämnad åt sig själv jätettynä yksikseen;
huset Ugger för sig s—t (avskilt) huone
on erillänsä, yksinänsä; det säger sig
s—t se on itsestään selvä; själva kungen
itse kuningas; (till och med)
kuningaskin; kungen s. kuningas itse; han är
självaste fadern (ut och in) hän on
ilmetty2* isänsä, -aktning
omanarvontunto*. -alstring (biol) itsestään
sikiäminen; itsesiintä*. -anklagelse
itsensä-syyttäminen, itsesoimaus2. -ansvarighet
oma vastuunalaisuus3; oma vastuu,
-antändning itsestäänsyttyminen,
itse-sylyntä*. -avläggande a. p. (om
skördemaskin, hästräfsa) itseluova, -bedrägeri
itsepetos2, itsen säpettäminen.
-befläcke!-se itsesaastutus2. -behag
itseensämielty-mys2; itsehyväisyys3; oma-, itserakkaus3,
-behaglig itsensämieleinen, -hyväinen.
-behärskning malttavaisuus3,
mielenmaltti3*; itsehillintä2*,
itsensähillitseminen. -bekännelse oma tunnustus2,
itsetunnustus2 -belåten
itseensätyyty-väinen, itsehyväinen, itsekylläihen;
(-het -en itseensätyytyväisyys8,
itsehyväisyys3, itsekylläisyys3). -beröm oma
kiitos2; itsekiitos2 -beskattning
itsensä verottaminen, -verotus2; i tse vero tus2;
(-sjrätt itseverotus-oikeus3). -bestående
a. p, oman-, omintakeinen,
omavarainen. -bestånd itseolemus2;
omintakeisuus8, omavaraisuus8; det äger icke s.
sillä ei ole omintakeisuutta,
omavaraisuutta. -bestämning itsemäärääminen*
(frivillighet) omaehtoisuus8,
vapaaehtoisuus8; (-s|rätt itsemääräämisoikeus3),
-betraktelse itse(nsä)tutkimus2,
-tutkistelu. -bevarelse itsensävarjeleminen. it-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:59:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfi1930/0726.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free