- Project Runeberg -  Svenskt-finskt lexikon : ruotsalais-suomalainen sanakirja /
824

(1930) [MARC] Author: Knut Cannelin - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stränginstrument ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

str

824

.str

-en ankaruus3; tuimuus3; kovuus3;
tarkkuus3; jfr sträng 2.; med s
ankaruudella, kovuudella; lagens s. lain
ankaruus, kovuus,
stränginstrument - et = (-er) kielisoitin3*,
strängt aav. ankarasti, kovasti; (noggrant)
tarkasti; s. förbjuda kieltää ankarasti,
kovasti; s. bevaka ngn pitää jkta
tarkasti silmällä; gå s. till väga käyttää*
kovuutta; (bemöta) kohdella*
kovuudella;, hålla ngn s. pitää jkta kovalla;
kohdella jkta kovasti; pitää jkta
kovassa kurissa; s. taget är det icke så tarkasti,
tarkkaan katsoen, (egentligen)
oikeastaan ei se niin olekaan; s. vetenskaplig
tarkasti tieteellinen.

sträv -t -are karkea4; (för smaken)
kirpeä8; (för hörseln) käheä3, (skarp)
räikeä3; (fig.) töykeä3, tyly; s. röst karkea,
käheä, käreä ääni; ett s—t språk, s—a
ord karkeat, töykeät, tylyt puheet,
sanat; s. uppsyn töykeä, tyly katse,
sträva 1. -an -or se strävstötta,
sträv|a 2. I pyrkiä*; (beflita sig)
uurastaa, terhentää*, ahertaa*; (anstränga
sig) ponnistaa; s. högt pyrkiä korkealle;
s. att vinna pyrkiä saamaan, saadakseen;
tavoitella*; s. för ngt (intressera sig)
harrastaa jtk; s. för sitt uppehälle
ahertaa, uurastaa elatuksensa eteen;
vardera s -r att överträffa den andre
kumpikin pyrkii toistansa *etevämmäksi; s.
efter ngt pyrkiä jhk, saamaan jtk; (fika)
tavoitella* jtk; s. emot ponnistaa,
terhentää vastaan; s. fram pyrkiä,
ponnistella, vuo vata eteenpäin; tornet s—r högt
(reser sig) torni kohoaa (kohota)
korkealle, -an: en s. pyrintö2*, pyrkimys2;
hanke*; (intresse) harrastus2; riento*;
s. för ngt jnk harrastus; s. efter, till ngt
jhk pyrkiminen, -ande -t -n se strävan,
strävbladig -t karkealehtinen.
strävbåge -en -ar tukikaari2.
sträv|het - en karkeus3; kirpeys3; käheys3;
töykeys3, tylyys3, -hårig
karkeakarvainen, (om pers.) -hiuksinen, -tukkainen;
(-het -en karkeakarvaisuus3,
-tukkai-suus3).

strävpelare -n — tukipilari4,
sträv|sam -t -mare uurastava, uuras,
ahertava; (-het - en uuraus3, uutteruus3),
-stötta ny de*, vitaposki, pönkkä*,
strävt adv. karkeasti; töykeästi,
strö 1) -et (torv-) pehku*; (halm-)
pahnat (-a2); kuivike*; 2) III sirotella*
ripotella*; kylvää; fsprida) levitellä*,
.hajoitella*; s. salt på kött sirotella,
ripotella suolaa lihan päälle; s. blommor
på vägen sirotella, (kasta) viskellä kuk-

kia tielle; s. halm under boskapen
levitellä olkia eläinten alle; strös
siroit-tua*; s—dd siroteltu*, ripoteltu*;
(spridd) haj aliansa, (avskild) erillänsä
(oleva); (varjehanda) kaikenlainen,
kirjava, erinäinen; husen ligga s—dda
huoneet ovat haj aliansa, erillänsä; s—dda
tankar kaikenlaiset, hajanaiset, kirjavat
ajatukset; s•—dda ämnen kaikenlaiset
erinäiset aineet, -bädd olkivuode*.
strö | gods hajatila2, eris tila2, -talo;
(diverse) kaikenlaista; kaikenlaista kaiua,
niitä näitä, minkä mitäkin (partit.);
(småplock) poiminnot (-into2*), -halm
pahnat (-a2), -korn (geol.) hajarae*.
-lager pehkukerros2.
ström -men -mar virta2*; (flöde) tulva;
med, utför strömmen myötävirtaa,
-virtaan; mot, uppför strömmen vastavirtaa,
-virtaan; följa med strömmen kulkea,
mennä myötävirtaa, (fig.) mennä,
kulkea muiden mukana; elektrisk
sähkövirta; en s. av tårar kyynel tulva; s—mar
av blod veritulvat; blodet flöt i s—mar
verta vuoti tulvana(nsa); en s. av ord
sanatulva, -and virta-alli3, -ankare
virta-ankkuri4. -begränsare (elektr.)
vir-ranrajoitin3* -besparande a. p.
virtaa-säästävä. -besparing virransääs tö.
-brytare -n — (fys.) virrankatkaisija3. -bädd
virran väylä, -uoma. -drag virta2*,
virtapaikka2*; (vatten-) vesiväylä, -fall (en
ströms lutning) virranputous2, -lasku;
(Vattenfall) köngäs*, -fiske jokikalastus2,
-fåra jokiuoma, -hastighet (fys.)
vir-rannopeus3. -kari (myt.) kosken-,
joen-haltija3. -ledare (fys.) virranjohtaja4.
-ma I virrata*; (fig.) tulvata, tulvailla,
tulvia; en flod s—r genom staden joki
virtaa, (rinner) juoksee kaupungin
läpi; det s—r käy virta, vesi virtaa;
blodet s—de ur såret veri virtasi, vuoti
virtana haavasta; tårarna s. utför kinderna
kyyneleet virtaavat, tulvaavat, valuvat
tulvana, virtana pitkin poskia; dit s—de
folk från alla kanter sinne tulvaili,
tulvasi väkeä joka haaralta,
strömming -en -ar silakka3*, haili3
-s|fiske silakan-, hailinpyynti3*. -s|not
silakka-, hailinuotta*. -s|nät silakka-,
hailiverkko*. -s | sköt haili verkko*,
ström|mätare virranmittari4. -ning -en -ar
virtaus2.

strömoln -et = pilvenhattara4, hajapilvi.
ström] omkastare (fys.) virranvaihtaja4,
-kääntäjä3, -rensning koskenper(k)kaus2.
-riktning virransuunta*. -slutare -n =
(fys.) virransulkija3. -stare koskikara2,
-styrka (fys.) virran voima, -sättning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:59:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfi1930/0832.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free