Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket olika till utseendet, framförallt hos den vanligaste arten, urticae, växla de i hög grad.
Så kunna somliga vara gråaktigt svartbruna, utan ringaste metallglans, medan andra prunka
i ljusaste grönaktig guldglans och se nästan ut att vara helt och hållet förgyllda. Mellan
dessa båda ytterligheter ligga emellertid alla tänkbara öfvergångsstadier. Skulle det visa sig,
att färgen äfven i dessa fall är anpassad efter upphängningsplatsens allmänna färgton, så
kan anpassningens orsak ej ligga i valet af plats, utan i någon i hvarje individ inneboende
förmåga att påverkas af omgifningarnas ljus- och färgförhållanden. Att så är fallet, anses
af engelsmannen Poulton, som alltsedan midten af 1880-talet anställt mycket talrika
experiment för att utröna ljusets och färgernas inverkan på larver och puppor. Han framhåller,
att i allmänhet de ljusaste puppornas (gröna-guldglänsande) färg beror på brist på färgämne
i hudens yttersta lager. Af sina experiment anser han sig kunna sluta, att gula eller
orangefärgade omgifningar (åstadkomna medels papper af dessa färger) motverka bildningen af
färgämnen i puppornas hud och gynna uppkomsten af ljusa puppor. Han anser det vara
ganska visst, att det är de gula eller orangefärgade strålarna i solljuset, som, återkastade
från gröna blad och kvistar, påverka pupporna så att de bli ljusa. Särskildt starkt verkade
i denna riktning användningen af guldpappersomgifningar, beroende, anser Poulton, på deras
förmåga att uppsuga de blå strålarna i solljuset och så mycket starkare återkasta de gula.
Silfverpapper, med lika stark återkastningsförmåga, men utan guldpapperets särskilda förmåga
att uppsuga de blå strålarna, utöfvar en mycket svagare inverkan. Konstgjorda gröna
bakgrunder, som innehålla mycket gult och orange, inverka på samma sätt som gröna blad och
kvistar, medan sådana gröna färger, som äro fattiga på de nämnda färgerna, äfven om de se
mycket ljusa och klara ut, frambringade mörk färg hos pupporna. Mörka puppor uppstodo
äfven på röda bakgrunder.
Engelsmannen Bateson har vid sina experiment med puppor af Vanessa urticae kommit
till samma resultat som Poulton, d. v. s. att det finns ett samband mellan puppornas färger
och färgen på de omgifningar, i hvilka förpuppningen skett. Sålunda uppstodo i de
behållare, som omslötos af guld- eller silfverpapper eller ock af gult eller hvitt papper, öfvervägande
ljusa puppor, vanligen med starkt metallglänsande fläckar. De behållare, som omslötos af
mörkt papper, gåfvo däremot öfvervägande mörka puppor, af hvilka blott få med metallglans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
