Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IV. Könsdimorfismen.
Redan i kap. om fjärilarnas yttre organ har antydts förekomsten af vissa olikheter
mellan könen, som ej stå i direkt samband med själfva parningsakten och som pläga kallas
sekundära könskännetecken.
De mest i ögonen fallande af dessa äro de olikheter i färg mellan könen, som isynnerhet
hos dagfjärilarna kunna vara ganska stora, så att man kan tala om en verklig könsdimorfism.
Så äro hos Anthocharis cardamines hanens (taf. 15, fig. 2) framvingar i sin yttre hälft vackert
orangeröda, medan honans (taf. 15, fig. 2 a) äro hvita. Hos Gonepteryx rhamni (taf. 17, fig. 2)
äro hanens vingar lifligt citrongula, medan honans äro blekgula. Hos Polyommatus virgaureae
äro båda vingparen hos hanen (taf. 10, fig. 5) glänsande gulröda, medan honans vingar äro
blekare, svartfläckiga. Hos andra arter af samma släkte, hippothoë och amphidamas äro också
könen olika färgade. Hos de flesta arterna af släktet Lycaena äro hanarnes vingar, utom
längs utkanterna, glänsande blå, under det honornas äro helt bruna eller ha en mindre
utbredd blå glans (taf. 11, fig. 2, taf. 12, fig. 1, taf. 18, fig. 1). I regeln äro hanarna, då
färgolikheter finnas mellan könen, försedda med de vackraste och lifligaste färgerna, medan
honorna äro mörkare och oansenligare färgade. Detta är ju föröfrigt äfven hos fåglar och
många andra djur en allmänt gällande regel. Några märkliga undantag finnas dock bland
våra dagfjärilar. Hos honan af Zephyrus betulae (taf. 10, fig. 4) finnes på framvingarna en
lifligt rödgul fläck, medan hanen har helt mörkbruna vingar; äfven hos Z. quercus har honan
på framvingarna en lifligt ljusblå fläck, medan samma vingar hos hanen äro svartbruna,
med mycket mörk blå glans. Hos honan af Epinephele jurtina (taf. 8, fig. 2) finnes på
framvingarna en stor rödgul fläck, medan hanen har helt gråbruna vingar.
I allmänhet plägar man anse, att dessa färgolikheter uppstått genom könsurval, hvarmed
menas, att honorna skulle föredraga de vackrast färgade hanarna, som således ensamma
skulle få tillfälle till parning. Enligt denna åsikt skulle således de vackrare färgerna vara
ett eggelsemedel, och honorna skulle på sätt och vis välja de hanar, som vid frieriet göra
det starkaste intrycket på dem genom sin skönhet. Ordet val får naturligtvis här liksom i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:01:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfjarilar/0053.html
