Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att ägna dem en stunds uppmärksamhet, om de också sedermera ha befunnits tarfva någon
jämkning.
Man skulle också kunna förmoda, att färgväxlingens orsak vore densamma, som kommer
en del djur att anlägga en särskild vinterdräkt, d. v. s. anpassning efter omgifningarnas
allmänna färgton för att därigenom undgå upptäckt. Men beskaffenheten af färgolikheterna
tillåter ej en sådan tolkning, särskildt som de yttre omgifningar, under hvilka de olika
generationerna lefva, förblifva i det närmaste lika under våren och sommaren. Det är framförallt
i sittande ställning och under natten som dagfjärilar äro utsatta för fienders angrepp, och då
de hvila med uppåt hopslagna vingar, så är det just vingarnas under hvilan utåtvända
undersida, som brukar vara utrustad med en döljande färgteckning. Men hos Vanessa levana
framträder generationernas olikhet mycket mindre på vingarnas undre än på deras öfre sidor,
hvarför förklaringen af färgolikheterna såsom anpassning efter omgifningarna är ohållbar.
Om således generationernas olikhet ej kan betraktas såsom någon anpassning efter
omgifningarnas färgton, så kan den bero på en mera direkt inverkan af de yttre
lefnadsomständigheterna, hvilka ju utan tvifvel äro andra för vinter- än för sommargenerationen. Framför
allt är det två omständigheter, hvilkas inverkan man har anledning att misstänka, nämligen
temperaturen och utvecklingstiden i puppstadiet.
För att pröfva riktigheten af detta antagande anställde nu Weismann en serie försök.
Först utsatte han ett antal puppor till sommargenerationen, d. v. s. sådana, ur hvilka prorsa
kunde väntas, för en temperatur af +10-12° C., d. v. s. en temperatur, som är lägre än
den i juni vanliga, under hvilken dessa puppor pläga utvecklas. Det visade sig emellertid,
att denna temperatursänkning var för liten att fördröja utvecklingen någon längre tid, ty då
puppasken efter 34 dagar hämtades fram, hade alla fjärilarna kläckts. Dock lyckades försöket
såtillvida, som de flesta fjärilarna i stället för att likna prorsa hade antagit ett utseende
midt emellan levana och prorsa, en varietet som stundom anträffats äfven i det fria och som
till teckningen mer eller mindre liknar prorsa, men däremot bibehållit mycket af levanas
rödgula färg [1]. Denna varietet har blifvit kallad prorima.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
