- Project Runeberg -  Svenska fjärilar i urval /
50

(1905) [MARC] Author: Gottfrid Adlerz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämmande på fjärilens utvecklingsriktning, anser sig Weismann numera böra skilja på
direkt, och adaptiv årstidsdimorfism.

Den direkta årstidsdimorfismen skulle vara den, vid hvilken sådana yttre omständigheter
som t. ex. temperaturen under puppstadiet kan anses som egentligen bestämmande. Såsom
ett tydligt exempel på denna anför Weismann den äfven hos oss vanliga guldvingen
Polyommatus phlaeas, hvilken visserligen äfven hos oss uppträder i 2 årliga generationer, men det
oaktadt hvarken hos oss eller i Tyskland visar någon olikhet mellan generationerna. I Italien
däremot är denna fjäril tydligt årstidsdimorf, i det vintergenerationen, d. v. s. de tidigt på
våren flygande fjärilarna, liknar den hos oss förekommande formen, medan
sommargenerationen afviker genom större svarta fläckar samt bredare, djupsvart kant på framvingarna,
vanligen också genom mer eller mindre utbredd mörk pudring af den rödgula,
sidenglänsande grundfärgen, hvari den öfverensstämmer med den äfven hos oss under den varmaste
årstiden stundom uppträdande varieteten eleus. Att denna afvikelse är direkt beroende af
temperaturen, framgår däraf att sommarformens puppor medels köld låta påverka sig, så att
de i stället lämna fjärilar af vinterformens utseende, medan åter den hos oss vanliga formen,
d. v. s. den italienska vinterformen, kan förmås att närma sig den italienska sommarformens
utseende därigenom att man behandlar pupporna med värme (27-38° C.). Till ett
öfverensstämmande resultat har äfven engelsmannen Merrifield kommit. Vid detta slags
årstidsdimorfism anser Merrifield den »kritiska tidpunkten» för temperaturens inverkan vara de
sista dagarna af puppstadiet, d. v. s. den tid då färganläggningen i vingarna äger rum.

En direkt inverkan af temperaturen vill Weismann vidare spåra hos den klimatiska
varietet af vår vanliga nässelfjäril, hvilken blifvit kallad polaris, och hvilken utmärker sig
dels genom större svarta Häckar på framvingarnas öfversida, dels och förnämligast därigenom
att den mellersta svarta framkantsfläcken genom en mörk skuggning är förenad med den
svarta fläcken vid bakkantens midt. Såsom i nästa kapitel skall omtalas, har man genom
användande af köld på pupporna lyckats på konstgjord väg frambringa denna varietet, och
Weismann påpekar, hurusom det motsatta resultat, till hvilket man kommit genom att med
köld behandla pupporna af Polyommatus phlaeas och Vanessa urticae, vederlägger det stundom
uttalade påståendet, att köld skulle förmörka och fördystra fjärilvingarnas färger, medan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:01:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfjarilar/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free