- Project Runeberg -  Svenska fjärilar i urval /
69

(1905) [MARC] Author: Gottfrid Adlerz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men ej besöker några blommor, slår däremot gärna ner på exkrement och kan också fångas
på lockbete af gammal ost. För öfrigt slår han ner på vatten, som slagits ut på marken.
Det brukar rekommenderas att blanda öl med socker eller sirap samt litet rom och, sedan
denna blandning stått en tid, så att den börjat jäsa, stryka däraf på grenar och trädstammar
eller doppa äpplebitar däri och sedan på trådar hänga dem mellan träden. På dessa
lockbeten skulle hvarjehanda nattfjärilar kunna fångas, men metoden uppgifves vara mycket
oberäknelig, och själf har jag aldrig på detta sätt kunnat fånga någon enda. Slutligen må
sägas, att Vanessa-arter gärna sätta sig på utsipprande trädsaft, att blåvingar och andra
dagfjärilar framåt kvällarna och i regnväder sitta stilla med hopslagna vingar på grässtrån, där
de lätt kunna fångas, samt att hvarjehanda skymnings- och nattfjärilar med fördel kunna
sökas på gamla trädstammar, plank och gärdesgårdar, på hvilka de, i förlitande på sina
skyddsfärger, slagit sig till ro för dagen. Spinnare erhåller man lättast genom larvernas uppfödande,
och om man kommit i besittning af en hona, brukar man kunna göra sig räkning på att,
med detta lockbete förvaradt i en tyllpåse och placeradt i det fria eller i ett öppet fönster,
få tillfälle att infånga åtskilliga i giljareärenden dit ankommande hanar af samma art,

Huru fjärilvingarna medelst med knappnålar fästade pappersremsor böra utspännas på
spännbräden af mjukt trä, i hvilka finnes en efter kroppens storlek afpassad utskärning, i
botten försedd med en på spännbrädets undre sida pålimmad torfskifva - dessa och andra
detaljer af själfva spänningen kan man enklast genom några försök skaffa sig erfarenhet om
och därvid själf uppfinna förbättringar i tillvägagångssättet, till dess man når tillfredsställande
resultat. I spännbrädet bör fjärilen kvarsitta så länge, att hans abdomen vid beröring med
en nål visar sig styf och torr, eljes förlora vingarna inom kort det vågräta läget, som man
brukar gifva dem i insektsamlingar för prydlighetens skull. Äfven fjärilar, som i längre tid
- t. ex. under en resa - varit torkade i outspändt tillstånd, kunna sedermera utspännas,
om man förut mjukar upp dem genom att lägga dem ett par dagar öfver fuktig sand under
en glaskupa. Man bör därvid akta sig för att låta vätan direkt beröra fjärilarna, hvilka
därför böra läggas på något torrt underlag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:01:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfjarilar/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free