Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekommer sällsynt i sydligare Sverige. Aug.-sept., maj-juni. Den är en mycket snabb
flygare och svår att fånga. Larven är grön eller brun med hvita upphöjda punkter, 2
gulaktiga sidostrimmor samt vid basen blåaktigt analhorn. Han lefver på Galiumarter.
M. fuciformis, Humlelika Dagsvärmaren, 38-46 (taf. 26, fig. 3). Vingarna sakna i midten
fjällbetäckning och äro där genomskinliga, med undantag af de mörka nerverna och en mörkbrun
diskfläck, från hvilken inåt utgår en fin mörk strimma genom diskfältet. Framvingarnas
utkanter med mörkbrun, bakvingarnas med rödbrun fjällbetäckning. Den starkt ludna
bakkroppen på midten med ett mörkbrunt tvärband och där bakom gröngul med svart tofs i
spetsen. Allmän i de södra landskapen i maj-juni. Larverna af denna och följande art
beskrifvas af olika författare på motsägande sätt, hvarför de torde ha förväxlats med
hvarandra. De uppgifvas lefva på try och åkervädd.
M. bombyliformis, Sväfflugelika Dagsvärmaren, liknar mycket föregående, men saknar den
mörka diskfläcken och den mörka linien i diskfältet på framvingarna, hvarjämte bakvingarnas
mörka utkant är helt smal. Allmän åtminstone upp till Ångermanland. Maj-juli. Denna
och föregående art ha med sina glasklara vingar och sin tjocka, ludna, bandade bakkropp en
påfallande likhet med humlor.
[Pterogon proserpina (taf. 26, fig. 1) är en sydtysk art, som ej träffats i vårt land.]
Fam. 2. Sesfidae.
Hit höra i vårt land släktena Trochilium, Sciapteron, Sesia och Bembecia. De flesta arterna
äro sällsynta.
Trochilium. Till detta släkte höra de största arterna. Genom sina till största delen
genomskinliga, glasklara, blott med en smal, fjällbetäckt kant försedda vingar, genom den
tjocka, mot spetsen afsmalnande och med gula tvärband tecknade bakkroppen, som saknar
hårtofs i spetsen, påminna hithörande arter i hög grad om getingar. 2 svenska arter.
Tr. apiforme, Allmänna Poppelglasvingen, 35-47 (taf. 27, fig. 6). Kroppen är svartbrun,
hufvudet, några fläckar på mellankroppen samt bakkroppens tvärband gula. Hos denna fjäril
inskränker sig likheten med en geting icke till färgteckningen, utan, då man fattar honom
mellan fingrarna, ses han göra samma hotande rörelser med bakkroppens spets som en geting,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
