Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjock och trubbig i spetsen. Förekommer endast i sydligaste Sverige, där den i Skåne är
allmän. Juli-aug. Larven lefver på klöfver och backtimjan.
A. exulans. Fjällbastardsvärmaren, 29-35. Framvingarna tunt fjällbeklädda,
halfgenomskinliga, med 5 röda fläckar, af hvilka den främre vingrotsfläcken är utdragen på längden
ungefär till midten af framkanten, medan de öfriga äro rundade. Ej sällsynt i fjälltrakter.
Larven lär lefva på kråkris och vacciniumarter.
A. trifolii. Klöfverbastardsvärmaren, 30-35 (taf. 28, fig. 6) Framvingarna med 5 röda
fläckar, af hvilka vingrotens båda fläckar äro lika långa, de båda midtfläckarna förenade, den
bakre af dem 4-kantig. Denna art är sällsynt i södra Sverige, där den i juni och juli träffas
på sanka ängar: Larven uppgifves lefva på Carex- och Scirpus-arter, men äfven på klöfver
och käringtand.
A. lonicerae. Bredbrämade Bastardsvärmaren. 30-41, liknar mycket den föregående, men
de mellersta fläckarna på fram vingen äro skilda och den bakre af dem rundad. Bakvingarnas
svartblå kant särskildt i spetsen bred. Denna art är allmän på ängar åtminstone upp till
Ångermanland. Juli-aug. Larven lefver på klöfver och käringtand.
A. filipendulae. Allmänna Bastardsvärmaren, 28-36 (taf. 18. fig. 3). Framvingarne med 6
röda fläckar. Bakvingarna med smal svartblå kant. Arten är allmän på ängar i de sydligare
landskapen. Juni-aug. Utom på klöfver uppgifves larven lefva på hvarjehanda andra
örtartade växter.
[A. ephialtes var. coronillae, A. carniolica, Aglaope infausta (taf. 27, fig. 1-3) samt
Syntomis phegea (taf. 39, fig. 1) förekomma i Tyskland, men ha ej träffats i vårt land].
Nattfjärilar.
I. Spinnarefjärilar (Bombyces). Hithörande fjärilar hafva vanligen en kort, tjock och
hårig kropp, med i mellankroppen mer eller mindre indraget hufvud. Sugtungan är förkrympt
eller saknas. Antennerna äro aldrig klubb- eller spolformiga, utan trådformiga, tandade
eller med hos hanarna långa kamtänder. Vingarna oftast tämligen breda, med eller utan
hållhake, under hvilan platt utbredda eller takformigt hoplagda. Benen vanligen korta,
håriga, utan taggar eller tornar. Honan är oftast större än hanen. Stundom är hon vinglös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
