- Project Runeberg -  Svenska fjärilar i urval /
118

(1905) [MARC] Author: Gottfrid Adlerz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Pterostoma palpina, Näbbspinnaren, 35-50, har fått namn af de långa framskjutande
palperna, som äro lika långa som halfva antennerna. Liksom föregående släkte har han
tandad utkant på framvingarna och tand i midten af bakkanten, men har dessutom utanför
denna, närmare bakhörnet en mindre tand. Vingarna äro grågula med brunaktiga
skuggningar. Larven är blågrön med ljusa rygg- och sidostrimmor och saknar knölar på ryggen.
Han lefver på pil och asp. Ej sällsynt. Maj-juni.

Phalera bucephala, Oxhufvudspinnaren, 45-65 (taf. 37). Saknar tand på
framvingarnes bakkant. Antenner ej kammade, hos hanen försedda med 2 rader hårtofsar.
Framvingarna äro silfvergrå med stor ljusgul spetsfläck mellan utkanten och yttre tvärlinien;
bakvingarna gulgrå. Bakkroppen blekgul med svarta sidofläckar. Larven är svart med gula
längdstrimmor och tvärband; pannan med ett gult vinkelformadt streck. Han lefver på
löfträd. Allmän i södra Sverige. Maj-juni.

Pygaera. Liksom hos föregående saknas tand på bakre kanten af framvingarna, som i
spetsen ha en stor fläck af annan färg än vingen föröfrigt. Men antennerna äro hos båda
könen kammade, hos hanen med längre kamtänder. Hit höra små eller medelstora fjärilar,
som under hvilan hålla bakkroppen upplyftad, så att dess spets ses mellan de nästan lodrätt
nedfällda framvingarna, hvilket gifvit anledning till den svenska benämningen. Larverna
äro, liksom hos föregående släkte, men olikt öfriga släktens inom familjen, mjukhåriga. De
lefva mellan sammanspunna blad. 4 svenska arter, som öfvervintra såsom puppor.

P. curtula, Rödgrå Högstjärten, 28-32. Framvingar rödaktigt grå, med stor rundad
och skarpt begränsad, rostbrun spetsfläck samt med 4 hvitaktiga tvärlinier. Larven är grå,
grönaktig eller köttfärgad, med svartaktig rygglinie samt gula vårtor på sidorna; på ryggsidan
af lederna 4 och 11 en svart upphöjning. Han lefver på asp och pil. Allmän. Maj-juli.

P. pigra, Pärlgrå Högstjärten, 24-28. Framvingarna äro grå, yttre hälften mörkare,
med otydligt begränsad rödbrun spetsfläck samt med samma hvitaktiga tvärlinier som hos
föregående. Den yttersta tvärlinien vidgar sig vid framkanten till en hvit fläck. Allmän.
Maj-juli.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:01:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfjarilar/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free