Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20. & k i n planka.
Denna folkbok, hvaraf, si vidt Utg. känner, blott en svensk upplage
utkommit (»Skön Blanka. Stockholm, C M. Carlson 1828», 12 sid. 8:o),
ir en trogen öfversättning från den fransyska sagan »Biånche Belle»
bland Les Illustres Fées, en sago-samling, som utkom först 1608 och
finnes aftryckt 1 Le Cabinet des Fées. T, 8—18. Ursprungligen
igen-flnnes denna saga bland Stiufakola’s Notti pi ae ev oli. IH, S.
Lamberius, markis af Montferrat, tefde tange 1 barnlöst äktenskap
med sin gemil, bvars ifriga längtan att blifva mor slHtligea uppfylldes
genom en sylf, och Skön Blanka föddes. Hon bade af sylfen blifvit
be-gåfvad med den underbara egenskap att, di hon om morgonen vaknade,
föll en perla ur bvartdera ögat, och de lörsta ord, hon hvarje dag
yttrade, åtföljdes af en rubin. Så rikt begåfvad och tillika af en bländande
skönhet, fick hon snart många friare, bland hvilka konung Ferdinand af
Neapel sluteligen erhöll hennes hjerta och hand. Han fick likväl ej länge
njuta af sin unga gemåls sällskap, emedan han anfölls med krig af
fursten utaf Tunis, som ville frånröfva honom hans sköna drottning. Fem
dinand lemnade henne i ett fast slott i sällskap med förre konungens
enkedronning och denpes dotter, samt gick sjelf att möta fienden. Men den
gamla drottningen, som hoppats att se konungen förmäld med hennes
egen dotter, hatade Blanka och lyckades, med lillbjelp af en mägtig féet,
an fft henne fängslad i ett féeslotl långt in i en stor skog, samt att fi
sin egen detters utseende, förändradt till fullkomlig likhet med Blankas.
Konungen; som återkom efter att hafva besegrat sin fiende, blef
bedragen af denna likhet, men kände ej längre samma ömhet som förr förfin
sköna gemål, utan tvärtom en afsmak, som med hvarje dag tilltog. För
att skingra sitt svårmod begaf ban sig ut på jagt och kom till det slott,
der Blanka satt fången. Här igenkände han henne, och hennes fader
sylfen förde henne åter i hans armar, hvarefter féeslottet nedrefk, den
gamla drottningen och hennes dotter förvietes samt Ferdinand och Skön
Blanka biefvo för alltid förenade och lyckliga.
21. Aung fjåkan ftraUharl.
ÄNe» denna folkbok, hvaraf likaledes blott en upplaga utkommit
aKung Håkan Trollkarl. Stockholm, C M. Carlson 1828», 18 sid., 8:0)
är öfversett ur ofVananlörde fraasytka sagosamling (Cabtnet des
Fées. V, 18—88: »Le Roi Magicien»).
Kung Håkan var en mägtig trollkarl, som förmådde antaga hvilken
skepnad som helst. En gång, då han flög omkring i ömehamn,
upptäckte han en underskön prinsessa, hvilken han bortröfvade, men hvars
kärlek han, oaktadt alla sina konster, ej kunde vinna. För att likväl f&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
