Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tryckt hos N. E. Lundström», 16 sid., iän>: »Jönköping, 1884, Tryckte i
N. E. Lundströms Tryckeri, 16 sid. (s. 8—9), 8:o (tryckt tillsammans
med ett Samtal mellan Jungfrurne Karin och Lisette, samt
Mäsler-Katten); »Lund, 1835, Lundbcrgska Boktryckeriet», 16 sid,,
8:o; »Stockholm, 1838, hos A. Wallin», 16 sid., 8:o. Denna sednare
öfversättning är dessutom aftryckt i Folk-Sagor för Gamla och
Unga. Örebro 1848. II, 156—169. Utg. har dessutom sett en
»Relation Om den Fransyska Generalen Dux de Luxenburgs Compact och
förbindelse till Satan», i cn handskrift från 1730-talet. Den
öfverensstäm-mer i det närmaste, ofta ord för ord, med ofvananförda upplaga af
Up-sala 177g.
Denna berättelse, som troligen uppstått i Tyskland eller
Nederländerna, der de gräsligheter, marskalken af Luxembourg tillät sina soldater
utöfva och hvaråt ett särskild t kapitel är egnadt i folkboken, med skäl
gjort bans minne afskydl. Den förekommer såsom folkbok både på
ty-ska (Görbes, Volksbllcher, s. 229—851), och dansk» (Nyerup,
Morskabslæsning, s. 203, 204). Att den svenska folkboken är
öfversatl från danskan tillkännaglfves uttryckligen i de sednare
upplagorna, och titlarnes likhet å båda utvisar, att sådant äfven varit
förhållandet med de äldre. — Francois Henri de Montmorency-Bouteville, herr
tig af Luxembourg och marskalk af Frankrike sedan 1675, föddes 1628
och dog den 4 Jan. 1695, icke hastigt,, såsom man af folkberättelsen
skulle tro, utan efter en sjukdom, som börjat mot slutet af föregående
året i Tournay.
2. ©raføljøffø </5rbttnb mrb $atan.
Se de wid nästföregående berättelse anförde upplagor af år 1769 och
1773, samt Gefle 1799.’
En fattig fjortonårig yflgiing, vid namn Christian Fredrik Grasshoff,
lät år 1696 förleda sig af en vandrare, hvilken han träffade på vägen
mellan Gröningen och Halberstadt, att på 12 år lofva denne sin tjenst.
Vandraren var djefvulen, som rikligen försåg Grasshoff med penningar
och lät honom utgifva sig för en Grerve von Rothenburg, samt kallade
sig sjelf baron von Pactus. De gjorde nu ganska vidsträckta resor
tillsammans; men sedan GrassbolT blifvit vittne till en kamrats ömkeliga
ändalykt, hvilken stod i samma förhållande till den lede frestaren, som
han, började han ångra sig och bekände bela förhållandet för
presterska-pet i Torgau, genom hvars ifriga lörböner han befriades från det
olycksaliga förbundet och erhöll intyg härom af Johan Christian Buckc,
predikant i Torgau, dateradt d. 14 Jan. 1709.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
