Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet börjar bebyggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fragmentariska skick ge de oss dock rätt till den slutsatsen, att dessa fiskare och
jägare till sin huvudtyp varit i det närmaste identiska med den moderna
människan.
Det äldsta antropologiska material, som det nordeuropeiska
fyndbeståndet kan uppvisa, stammar från Sverige och framkom 1843 vid schaktningar
i en skalbank på Stångenäs vid Röe prästgård i Bro socken, Bohuslän. På
bottnen av den under en relativt tidig del av den äldsta stenåldern utbildade
skalbanken påträffades här skeletten av tvenne individer, som efter
utgrävarnas uppfattning inte jordats på platsen utan fallit offer för en
drunkningsolycka vid en tid, då de täckande lagren ännu ej hunnit avsättas.
Tyvärr blevo inte alla benen tillvaratagna, men av de föreliggande fragmenten
har kunnat utläsas, att dessa tillhört en rätt storväxt, kraftigt byggd,
ungefär 180 cm. lång manlig individ av långskallig typ. Framför allt genom
sin storlek avviker den bevarade skallen något från våra vanliga
förhistoriska kranier, men kompletterad med undersökningar från andra
håll i Norden ger denna iakttagelse näppeligen grundad anledning till
spekulationer i riktning mot någon särartad eller speciellt primitiv
människotyp.
En intim kännare av Europas förhistoriska skelettmaterial har också
karakteriserat Stångenäskalotten så, att hos den intet finnes, som hindrar
att den föres in under vår gängse nordiska typs schema. Detta styrkes
ävenledes därav att samme forskare har kunnat peka på mycket intima
anknytningspunkter mellan detta fynd och ett annat kranium från samma trakt
av Bohuslän men stammande från en långt senare tid, stenålderns slut, då
bevisligen den moderna människotypen i alla sina variationer var fullt
utbildad.
Sedd i den belysningen var nog den svenska fångstcivilisationens bärare
rätt väl rustad att i nordisk miljö omplantera det nya, mäktiga kulturarv,
som under gynnsammare luftstreck utbildats i Södern och någon gång vid
mitten av tredje förkristna årtusendet räcktes honom av främlingar från
väster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
