Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vårt äldsta bondesamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Benkam från Gullrum på Gotland. Benkammen är en
uppfinning, som redan tillhör äldre stenålder. Det här
avbildade exemplaret ger den äldsta
människoframställning, som vi äga från svensk botten (omkr. 2000 f. Kr.). |
resultatet av ett inom en
relativt kort tidrymd
fullbordat händelseförlopp.
Man har fördenskull
och säkerligen med rätta
satt vandringarnas
lättrörliga natur i samband med
det förhållandet, att just
vid denna tid, c:a 2000 f.
Kristi födelse, uppdyka
nere på kontinenten de
första säkra vittnesbörden
om att folken där nere
fått i sin hand ett dittills
okänt, effektivt
transport- och stridsmedel. Försöken
att tämja de vilda
djurarterna ha fortskridit
därhän, att människan lyckats bringa vildhästen in under sin vilja. Man
har fått fram en hästras, som visar sig såsom dragare vara ett villigt verktyg
i arbete ute i skog och mark, men som dessutom kan vänjas att bära inte
bara arbetsbördor utan också ryttare.
Tamhästen måste ha skapat revolution i umgänget människorna emellan.
Tack vare dess snabbhet kunde handelsvägarna avsevärt förkortas och
förbindelserna mellan de olika bysamhällena och landområdena knytas fastare
och få mera bestående karaktär. Den europeiska stridsyxekulturens stora
slagkraft och snabba rörelseförmåga få kanske häri sin naturliga förklaring.
Detta blir så mycket sannolikare, som vi just i gravar, som dennas bärare
anlagt, finna de äldsta tillförlitliga bevisen för hästens uppträdande i
Nord- och Mellaneuropa.
Så var det exempelvis inom stridsyxekulturens bebyggelseområde vid
Östersjöns sydkust och kring Weichsels lopp skick och bruk att jorda
stridshästen i sin avlidne herres närhet, och samma sedvänja har också —
synbarligen från detta håll — vunnit insteg på svensk botten.
I Vellinge socken, söder om Malmö, har för länge sedan undersökts
ett gravfält från stridsyxekulturens skede, som i detta sammanhang har
sitt intresse att närmare studera. I en av gravarna påträffades en av större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfolket/1/0090.html
