Svenska folket genom tiderna / 1. Sveriges förhistoriska bebyggelse / 136 (1938-1940) With: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bronsyxor från Skogstorp i Södermanland. De äro förfärdigade under bronsålderns mitt; bladen äro ej massiva utan bestå av en ganska tunn metallskorpa, som gjutits över en lerkärna. Redan härav framgår, att sådana yxor ej kunnat göra tjänst i stridens hetta. De ha i stället varit kultsymboler. — Det hela exemplarets eggbredd mäter 27 cm.

officiella kultens tjänst,
och därav präglades
också hans linjeföring. Han
hade inte behov av att
exakt återge naturen utan
tecknade sina figurer i
litet format och i en
stilisering, som avsåg att med
enklast tänkbara medel
ge innehåll åt hans
bildskrift.

Inom de stora
hällristningsområdena, som vi i
Sverige återfinna främst
i Bohuslän med flertalet
koncentrerade till Tanums
socken och kringliggande
nejder, i
Enköpingstrakten i Uppland, kring Norrköping i Östergötland samt på berghällarna strax
utanför Simrishamn i Skåne, äro bilderna på en och samma yta tecknade
i ett brokigt virrvarr och utan minsta försök till samspel. Det kan vara
stridsscener sida vid sida med en fredlig plöjare, som styr sitt med oxspann
förspända årder, eller enskilda symboler såsom det fyrekriga hjulet,
fotsulor, yxor, placerade utan inbördes sammanhang med lurblåsare,
akrobatdanser, parningsscener, bemannade skepp o. s. v.

Berghällarnas bilder te sig vid första anblicken på samma sätt som de
vårdslöst nedkastade teckningarna i en modern konstnärs skissbok, gjorda
på lek, medan fantasien spelar, men denna jämförelse haltar betänkligt. Det
var inte samma heliga eld, som besjälade skissbokens ägare och bronsålderns
ristare. Vad är det egentligen den sistnämnde tecknar? Från Bohuslän till
Östergötland och från Östergötland till Skåne håller han sig till en bestämd,
strängt sluten motivkrets, som i allt väsentligt pekar tillbaka på en religiös
innebörd.

De symboliska tecknen visa vägen till tolkningen. Överallt möta vi
solens fyrekriga hjul, antingen ensamt eller bundet vid sin dragare, hästen,
men ännu vanligare uppträder skeppet, det fortskaffningsmedel, solen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>