Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jordanes’ skildring. Det är nordvästra Skåne och de där bofasta
stammarna kring Tjuteån och Skälderviken, i Bjäre och Luggude samt längs
Hallandsåsen. Det är också västra och mellersta delarna av landet, med
folket i Finnveden, Fjäreborna i norra Halland, bohuslänningarna, götarna
i öster och väster samt folket i Svithiod. Att just dessa fångat hans intresse,
hänger givetvis samman därmed, att hans sagesman, en köpman eller
upptäcktsresande, besökt just dessa trakter men också enbart dem, västkusten
och den stora huvudvägen från Västerhav till Östersjö genom götarnas
område. Hade denna eller dessa resor sträckt sig även längre norrut eller i
riktning mot Småland, de många små landen, och Sydostsverige, hade
säkerligen samma erfarenhet vunnits: Ostskandinavien var på den tiden uppdelat
i en mängd bygder utan fast organiserad, inbördes sammanhållning.
Är det underligt då, att spänningen mellan alla dessa bygder och
stamsamfund tidvis och ryckvis kunnat utlösa sig i förvecklingar, i de
oroligheter, varom de i jorden nedgrävda guldskatterna berätta. Bröderna voro
många att dela det arv, som anmälde sig från »Odovakars Amerika», för att
använda en av slagord entusiasmerad forskares ord.
Finns det då ingen möjlighet att även med det arkeologiska materialets
hjälp påvisa denna splittring i självständiga bygder, riken eller vad man nu
vill kalla alla de mångskiftande sammanslutningarna? Svaret kan tyvärr
inte bli annat än nekande. Detta hänger åtminstone delvis samman
därmed att de olika delarna av vårt land under just dessa avsnitt av
förhistorien lämnat en så ojämnt fördelad och därför ur föreliggande
synpunkter svårtydbar fyndmassa, delvis därmed att dylika företeelser inte
behöva avsätta gripbara spår i metallindustri och konsthantverk inom så
snäva gränser.
Men det är i alla fall förtjänt av uppmärksamhet, att det nordiska
bebyggelseområdet, med begynnelse i 300- och 400-talen, kan uppdelas på
tvenne bestämt urskiljbara olikpräglade hälfter, av vilka den västliga
omfattar Skåne, västkusten och Västergötland samt delar av Danmark och
Norge, medan de östligare landskapen, med Gotland och Mälarprovinserna
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Prakthjälm från Valsgärde i Uppland, tillverkad
någon gång vid mitten av 600-talet i en uppländsk verkstad. Själva hjälmstommen
består av sammanfogade järnplåtar, och dessa ha överklätts med delvis förgyllda, rikt
dekorerade bronsbleck. De nedhängande järnbanden ha tjänat som halsskydd, och
framtill har hjälmen varit försedd med näs- och kindskydd, så konstruerade, att de av ansiktet
lämnat endast ögonen fria. Efter S. Lindqvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
