Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men vid mitten av 700-talet börja dessa synbarligen bli mera oregelbundna,
ty nu framträda i växande antal främmande, ostbaltiska fabrikat i
fyndmassan, och med 800-talets förra hälft upphör detta svenska
kolonisationsföretag att existera.
Detta kolonisationsförsök bär vittne om en säregen företagaranda, som
bör ha gått väl i stil med den östsvenska bygdens maktutveckling under
Vendeltid. Denna anda skulle ännu bestå århundraden framåt, även om en
förändrad politisk och handelspolitisk situation i både söder och väster kom
att skapa andra stats- och samfundsbildningar, som med framgång och i
lika mån kunde hävda sin ställning som den nordiska utvecklingens bärare.
Det är ännu så länge endast svaga glimtar av det liv, som levdes i Sverige
under folkvandringstid och Vendeltid, som det arkeologiska materialet
förmår skänka oss. Och ändå måste vi räkna med att denna tid varit i särskilt
hög grad händelserik och skickelsediger. Nu grundlades den byorganisation,
som kom att få genomgripande betydelse för hela det svenska samfundets
växt under historisk tid, och nu utstakades de banor, som under vikingatid
ledde fram till det svenska rikets samlande under sveakonungen i Uppsala.
På samma sätt finna vi under vikingatid ett rikt religiöst samfund fullt
utbildat, vilket måste ha sina rötter djupt i det förgångna och grunda sig
på traditioner från åtminstone närmast föregående järnåldersskeden. Men
hart när oöverstigliga hinder uppställa sig vid försöket att påvisa detta med
klara, direkt upplysande exempel. Det källmaterial, som inför dessa problem
står forskningen till buds, är mycket sprött och lämnar knappast rum för
annat än förmodanden rörande tolkningen av vissa bildframställningar, som
möta å en serie nordiska guld- och bronsarbeten från tiden 400—800 e. Kr.
Då emellertid dessa — hur de enskilda figurerna än skola tolkas — ge en,
om också flyktig inblick i tro och kult från de tider, de tillhöra, kan det
väsentligaste av detta fyndbestånd förtjäna ett omnämnande.
En framträdande plats i denna diskussion har sedan lång tid tillbaka
intagits av tvenne märkliga dryckeshorn av guld, funna vid Gallehus i södra
Jylland (bild sid. 241).
Hornen ha haft en ödesdiger historia. De påträffades, det ena redan
1639 och det andra 1734, men båda blevo stulna i början av 1800-talet och
nedsmälta; till våra dagar äro de bevarade endast i form av ett par kopior
samt några teckningar, som återge deras rika bildframställningar. Man
kan naturligtvis med anledning härav fråga sig, om det över huvud taget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
