Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och kult vid vikingatidens slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man har vidare alldeles säkert känt till poesi, kanske oftast korta dikter,
som bevarat minnet av särskilt märkliga händelser eller andra ting, om
vilka man genom att recitera en sådan vers kunnat påminna varandra. Det
bästa exemplet på en sådan dikt finnes i Rökstenens inskrift. Stenen är
beskriven i det föregående. I dess långa besvärjelsetext omtalas bl. a. en
historisk händelse, nämligen hur en skara reidgoter med sin hövding i
spetsen kom till stranden, d. v. s. Östergötland, och blev slagen där. Detta
säges rent ut, men därpå följer en kort vers, som på ett mera invecklat
sätt omtalar detsamma. Man kan utgå ifrån, att det är tack vare att denna
vers satt kvar i minnet, som runristaren eller hans uppdragsgivare kände
till det forntida slaget med goterna. Den förut i detta arbete citerade
dikten lyder:
»Rådde Tjodrek,
den käcke kämpen
krigarens styresman,
över stranden av Reidhavet;
sitter nu rustad
på ridhästen sin,
sköld med rem fästad,
fursten för Märingar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
