Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Före upphävandet av »strecket» linde riksdagsmannavalen en långt mindre omfattning
än senare, och agitationen var även mindre intensiv. Man kan också av denna bild se,
att deltagarna tillhörde de burgna i samhället. — Från riksdagsmannavalet i Stockholm
den 23 september 1887: valsedlarnas avlämnande i rådhusets stora sal. Träsnitt efter
teckning av C. Hedelin i »Ny illustrerad tidning» 1887.
emellertid vårt land genomgått en kraftig ekonomisk utveckling med sina
sedvanliga sociala följder, av vilka den viktigaste är industriens och
därmed industriarbetareklassens tillväxt. Dessutom började folkundervisningen
och järnvägarna göra sina verkningar gällande. Sakta men säkert växte
de politiskt och socialt sovande folklagren upp till medvetande om sin
tillvaro — under »strecket»; utestängda genom rösträttsbestämmelserna från
inflytande på det politiska livet. Genom nykterhetsrörelsen, som i sin
moderna form började 1879 (se särskild uppsats i detta band), genom de
åtskilligt äldre arbetareföreningarna, genom den frikyrkliga rörelsen, genom
den rent politiska folkmötesrörelsen började dessa klasser visa livstecken.
Det stora genombrottet kom emellertid i och genom tullstriden, som
kulminerade 1887 och följande år.
Den ekonomiska och dagspolitiska sidan av denna kamp kan här blott
flyktigt beröras. Spannmålsprisen hade genom internationell konkurrens
sjunkit katastrofalt. Lantbruket i stora delar av Sverige hotades med ruin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
