Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men åren 1887—88 sker oväntat snabbt en social och politisk
omorientering av utomordentlig betydelse och under mycken vånda, som bl. a. tar
sig uttryck i den eljest nästan oförklarliga, ofta personliga bitterhet striden
för och emot tullar utlöste. Ty hur reell och viktig tullfrågan i sig själv
var, inmängde sig i den stora tullstriden mycket annat brännbart stoff.
Den redan nu ganska ansenliga arbetarbefolkningen började bli medveten
om sin existens och resa sina särskilda krav. Slagordet »bort med
svält-tullarna» var avsett att väcka och fånga arbetareklassen och gjorde det
också.
Motsättningen mellan tullskyddsvänner (eller protektionister) och
frihandlare var alltså inte från början eller i och för sig detsamma som
motsättningen mellan liberalismen jämte den än så länge ganska fåtaliga
socialdemokratien och konservatismen. Men den blev det inom kort. Allt
vad konservativt var, fann sig snart inom tullskyddsvännernas läger; alla
som drogos åt vänster, som kände sig vara »framstegsvänner», som kunde
betrakta sig som »småfolk», blevo snart sagt över en natt frihandlare.
Bortsett från vissa orter med särskild inställning, beroende på produktions- och
näringsförhållanden, t. ex. de spannmålsproducerande bygderna i mellersta
Sverige eller textilstäderna Norrköping och Borås, äro undantagen så få,
att de blott bekräfta regeln.
Den stora tullstriden utgör alltså upptakten till den politik, som varit
dominerande i vårt land till in på senaste tid. Det demokratiska
genombrottet, de borgerliga och socialistiska vänsterpartiernas seger och de
årtionden de utnyttjat sin seger — hela denna långa utveckling tar sin
begynnelse i och med tullstriden.
Under tullstriden om ej förr blev det fullt klart för de rösträttslösa,
hur orättvist och för deras egna intressen skadligt det var, att de genom
800-kronorsstrecket voro utestängda från politiskt inflytande. Visserligen
började penningvärdet sjunka och lönerna stiga, så att en hel del bättre
ställda arbetare och motsvarande sociala kategorier automatiskt stego in
i de röstberättigades led; men särskilt hastig var naturligtvis ej denna ut-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. »Sverige ål svenskarna» översättes av frihandlarna:
»Staten och näringsidkare hjelpas dt att plocka småfolket med tulltaxan». På planschen,
som släpptes ut på 1890-talet som ett bidrag till agitationen mot tullarna, får man, jämte
cn del satiriska kommentarer, en exposé över tullarnas roll i den svenske »Medelsons»
budget. Sällan var satiren i tullstriden sd godmodig som här — agitationen utlöste helt
naturligt mycken bitterhet. — Färglitografi, tryckt i Stockholm 1896. Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
