Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flikten —- ur den synpunkt, som här leder oss, beteckna ett kortvarigt
uppehåll i demokratiseringsprocessen. Betydelsen av den »konstitutionella
konflikt», som uppstod mellan Gustav V och Staaff, blev snarast, att både
kungamaktens innehavare och representanterna för den framsträvande
demokratien fingo en lektion i parlamentarisk etikett. Själva konflikten rann ut i
sanden, vartill många skäl medverkade: det kännbara om också ej
avgörande liberala valnederlaget, Staaffs statsmannamässiga eftergift i den allt
överskyggande försvarsfrågan veckan efter världskrigets utbrott och hans
året därpå inträffade bortgång.
Efter ordinarie Andrakammarvalet på hösten 1917 med en markant
seger för vänsterpartierna och nu särskilt socialdemokraterna tog kungen åter
en vänsterregring. Ledningen var liberal. Professor Nils Edén blev
statsminister. För första gången ingingo socialdemokrater i en svensk regering,
fyra man starka. Bland dem var även Hjalmar Branting,
socialdemokraternas ledare från partiets begynnelse; men han efterträddes efter några
månader av F. W. Thorsson. Från och med denna tid ha alla svenska
regeringsskiften skett enligt parlamentarismens regler — så gott de kunnat
tillämpas i vårt land med dess partisplittring.
FÖRFATTNINGSREVISIONEN 1918.
Följande år genomfördes kan man säga i ett slag praktiskt taget alla
de åtgärder, som återstodo för att bringa Sveriges statsskick fullkomligt i
nivå med den västeuropeiska demokratiens allmänna standard. Vad var
då kvar att göra? Svaret är: för det första att införa allmän och lika
valrätt i kommunerna och därmed — eftersom kommunala församlingar välja
Första kammaren — även i vårt »överhus», samt för det andra att införa
rösträtt även för kvinnor (en reform, som f. ö. flera mönstergillt
demokratiska länder ännu icke velat eller vågat antaga). Därtill kommo en del
smärre justeringar, som i detta sammanhang kunna förbigås.
PLANSCH Ä MOTSTÅENDE SIDA. För socialdemokratien och arbetarrörelsen i Sverige
har ingen betytt sd mycket som Hjalmar Branting — med en viss rätt har han blivit kallad
arbetarklassens Gustav Vasa. Det är framför allt hans verk, att fackföreningsrörelsen
kommit att sammankopplas med det socialdemokratiska partiet och i detta fått ett
mäktigt politiskt stöd. Som riksdagsman och upprepade gånger minister blev han partiets
mest uppmärksammade personlighet, men även i den internationella världen intog han
särskilt under och efter kriget en inflytelserik ställning. Hans strävanden för en fredlig
mellanfolklig ordning förskaffade honom halva fredspriset 1921. — Oljemålning av Richard
Bergh, tillhörig fru Anna Branting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
