Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I trettio dr förde Anton Niklas Sundberg med
myndighet herdestaven över ärkestiftet, men även på
riksdag och kyrkomöte hade han ett stort
inflytande — överallt vann han, en viss prelatensisk
läggning till trots, uppskattning som en »rejäl
karb. — Ärkebiskop Sundberg bland sina böcker
— som före detta professor hade han ett
synnerligen välförsett bibliotek. — Fotografi.
Kungliga biblioteket.
de främste. Motsatserna kunde
icke överbyggas, och 1878 kom
det till brytning: Waldenström
och hans anhängare utträdde
ur Stiftelsen, och Svenska
missionsförbundet kom till stånd.
En mäktigt bidragande or-
sak till brytningen låg i
Waldenströms ställning till kyrkans nattvardsfirande. Rosenius, själv icke präst,
hade alltid i fråga om dop och nattvard hållit sig till kyrkan, medan han för
övrigt i sitt religiösa arbete förhöll sig neutral eller ointresserad av densamma.
Waldenström åter var präst inom svenska kyrkan, men hyste avgjorda
sympatier för dem inom väckelsen, vilka, utan att ha anslutit sig till baptismen
eller metodismen, önskade lösgöra sig från kyrkans nattvardsfirande, för att
undfå sakramentet inom meningsfrändernas slutna krets. Han tog också det
avgörande steget i förenämnda hänseende och råkade därmed i konflikt
med de kyrkliga myndigheterna, i detta fall Uppsala domkapitel, där Anton
Niklas Sundberg satt som ordförande. Också Waldenströms åsikter i för-
Motstånd inom
väckelsekretsar rönte emellertid
Waldenström också. För Rosenius’
ivriga anhängare och
lärjungar var dock försoningsläran i
dess mystiska djup en
hjärtpunkt. De trogna inom
Evangeliska fosterlandsstiftelsen
kunde aldrig gå med på att låta
sig berövas sin dyrbaraste
klenod. Så flammade striden upp
inom Stiftelsen, dit ju
Waldenström också hörde såsom en av
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Baptismen kom relativt tidigt till värt land. Länge
bleva baptisterna på sina håll ett mål för löjet och hånet, men en djup aktning och
sympati röjer aristokraten och målaren Gustaf Cederströms framställning av ett baptistdop
i Ekhagsviken i Målarens nordligaste fjärd Ekoln (nu i finsk ägo). Det strålar från
tavlan en biblisk glans och tidlös skönhet — åskådaren kan icke undgå att tänka på dopet
i Jordan. — Baptisterna. Oljemålning av Gustaf Cederström 1886. Privat ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
