Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med ett överlägset lugn och en fysisk kraft,
som mötte hot och försåt med likgiltighet,
verkade Lars Landgren bland ett rått och
vildsint släkte i Delsbo under en tjugoårig
herdegärning, och verkningarna blevo snart
märkbara. Som biskop över Sveriges dd
största stift —• mer än halva Sverige, en
befolkning på en halv miljon människor och 18A
församlingar — fick han god användning för
sin väldiga fysiska kraft under färder till
fots, i båtar och på hästryggen, när farbar
väg alltför ofta tröt; bekant är hans yttrande,
att Lappland var hans apotek, och hans
»matsedel»: »Tre strömmingar, ett litet stycke brö,
den som inte vill lefva, får väl dö». Genom
det kantiga och kärva i hans väsen strålade en
värme, som vann allas hjärtan, och hans
folkliga predikan och en aldrig tröttnande
hjälpsamhet gjorde honom till en själasörjare av
ovanliga mått. — Lars Landgren som biskop.
fanns hos en del Stockholmspräster,
tillika framskjutna medlemmar av
frimurareorden. Drottning Sofias
fromhetstyp åter var den
lågkyrkliga, nyevangeliska pietismens.
Under senare delen av 1800-talet var
denna fromhetstyp talrikt företrädd
inom Stockholms högre societet,
bland högre ämbetsmän, adelsfolk
och officerare. Man möttes i
Bla-sieholmskyrkan. Ur denna miljö
framgick prins Oskar Bernadotte,
som under ett långt liv förvärvat
sig så stora förtjänster om svenskt
fromhetsliv. Inom dessa kretsar
upptogs också en mycket
betydelsefull religiös arbetsform, K. F. U. M.
och K. F. U K. Inom dessa
sammanslutningar ställde man sig vad
man kallade neutralt till
spänningen mellan kyrkan och de
frikyrkliga strömningarna. I konservativt
betonade kyrkliga kretsar kom
därför K. F. U. M. den tiden att
betraktas såsom frikyrklig eller okyrklig,
men den var för de frikyrkliga icke
tillräckligt frikyrklig. De
frikyrkliga samlade hellre sina unga i till
respektive samfund anslutna
föreningar. — Jämte prins Oskar var
doktor Karl Fries den främste
pio-niären för det svenska K. F. U. M.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Detta är en av de många vackra och talande
studier från Bohuslän, genom vilka Carl Wilhelmson framstår som den klassiske
skildraren av den schartauanska västkustfromhetens människor och miljö; själv var han
utgången ur den bohuslänska fiskarbefolkningen, vars konstnärlige upptäckare han blev.
Tvä kvinnor, studie frän Bohuslän. Litografi i färger 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
