- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
112

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

studentskor i pjäsen enligt parollen av den medicinska studentskan: »Jag
tror, att jag aldrig tar ihop med fler patienter, än jag har här», varpå
fästmannen replikerar: »Och vars hjärta du dagligen får dissekera». Det dröjde
dock ända till 1880, förrän någon studentska inskrev sig i Skånska nationen
i Lund: den första var Hedda Andersson, en sedermera bekant kvinnlig
läkare. Hon mottogs med en varm hälsningssång vid ett studentgille i
Lund 1880 av A. U. Bååth, »Till en kvinnlig medicine studerande»:

»Intet som två kvinnoögon
mäktar signa, frid att lysa
över bädd, där anden flämtar,
medan lemmar feberfrysa.

Men när samma kvinnoögon
genom känslors tåreslöja
skarpt med blickar tankeklara
över plågad sjukling dröja,

när de spåra giftets gångar,
finna bot för kropp som dignat,
då en dubbel frid de lysa,
deras kall är tvefalt signat. —––––

Därför, när hon över hemmets
tröskel modigt steget tager,
siarhög hon syns mig komma,
dubbelt god och dubbelt fager.»

Bland övriga bekanta kvinnliga akademiker från tidigare skeden må
nämnas Ellen Fries, som tog studentexamen 1874 och 1883 blev Sveriges
törsta kvinnliga fil. d:r, Elsa Eschelson, som 1897 blev Sveriges första
kvinnliga jur. d:r och dess första kvinnliga docent, den kända historikern och
pedagogen Lydia Wahlström, som disputerade 1898 för fil. d:rsgraden, och
politikern och förkämpen för kvinnans rösträtt Gulli Petrini, som
disputerade 1900 på en avhandling i fysik. Efter läroverksreformen 1927, som
i största utsträckning realiserade samskolans princip, har de kvinnliga
studenternas antal i hög grad ökat. Ar 1910 togo 187 kvinnor
studentexamen i Sverige, 1930 477 och 1936 1,012.

1870 infördes vid universiteten fil. lic.-examen, vilken blev obligatorisk
för dem som ville taga doktorsgrad, medan hittills fil. kand.-examen såsom
fakultetens högsta examen berättigat att disputera pro gradu. Samtidigt
omdöptes den gamla fil. mag.-graden till fil. d:rsgrad.

1876 infördes sakkunniginstitutionen vid professorskonkurrens, medan
tidigare fakultet och konsistorium ensamt avgivit omdöme om de sökande.
Samtidigt delades filosofiska fakulteten i två sektioner, den humanistiska
och den matematisk-naturvetenskapliga. 1877 infördes ett nytt ämbete,
extra ordinarie professurer, som skulle träda i stället för de successivt
avvecklade filosofiska universitetsadjunkturerna; skillnaden var, att de förra
voro bättre avlönade (4,000 kr. i stället för 3,000), att de alltid represen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free