Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödvändig: 1898 inrättades i Lund Centralbyrån för populära vetenskapliga
föreläsningar. Från Uppsala åter utgick idén om sommarkurser, ledda av
universitetsmän. Förslag härom väcktes av professor J. A. Lundell vid en
diskussion om »universitetsbildning och folkbildning», som hölls vid
folk-skolemötet i Uppsala i september 1892. Till tankens förverkligande bidrog
väsentligen professor Harald Hjärne, som vid tillfället redogjorde för de
engelska universitetens popidära kurser, deras s. k. utvidgningsarbete
(uni-versity extension), och som senare gjorde ett utkast till organisation av en
svensk sommarkurs. En sådan ägde också rum i Uppsala följande år och
samlade 329 deltagare, övervägande folkskollärare och folkskollärarinnor.
Företaget vann stort intresse, och vid nästa sommarkurs i Uppsala 1895
mötte 467 deltagare.
Universiteten trädde med denna akademiska lärares
föreläsningsverk-samhet ut ur sin hittillsvarande isolering, motsvarande det gamla samhällets
bestämda klassuppdelning, som förbehöll den lärda bildningen för »det
offentliga ståndet». Universitetskunskapen blev ej längre ett arkanum,
förbehållet de studerande till de lärda yrkena. Med sin föreläsningsverksamhet
ha också universitetslärarna bidragit till bildningens gemenskap och till
förverkligande av det sammanhang, som bör finnas inom hela
undervisningsväsendet. Ty inbördes isolerade bildningsskikt böra ej existera: andens
ljus är enahanda liksom det fysiska ljuset.
Som Sveriges första folkhögskola brukar Hvilan vid Åkarp i Skdnc betecknas — idén
och förebilden hade hämtats frän Danmark, där folkbildningens vänner med Grundtvig i
spetsen redan i imponerande omfattning förverkligat folkhögskoletanken. Nästan
samtidigt med Hvilan trädde tvä andra folkhögskolor — önnestads i Kristianstads län och
Herrestads i Östergötland — i verksamhet. — Hvilans folkhögskola. Träsnitt efter
teckning av G. Broling i »Ng illustrerad tidning» 1868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
