Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit underkastad några
mera genomgripande
förändringar utan gäller i
stora drag fortfarande,
dock med ett viktigt
undantag. Genom en ny
lag, antagen år 1924,
lagen om samhällets
barnavård, ha minderåriga
(barn under 16 år), som
Även äldre byggnader togos, exempelvis där nybyggen behöva omhändertagas
ställde kommunernas ekonomi på för hårda prov, i bruk vård utom hemmet
som ålderdomshem. Så var fallet i Fjärrestad i Skåne, . „
ning). Men bortsett från denna viktiga ändring står alltså fattigvårdslagen
kvar i stort sett som den blev genom nyss nämnda riksdagsbeslut. Då lagen
trots sina ovedersägliga förtjänster i väsentliga avseenden alltför nära
anslöt sig till den äldre fattigvårdslagstiftningen, är det ej så underligt, att
man i dag — tjugo år senare — inte längre finner vår fattigvård riktigt
med i den sociala utvecklingen. Låt oss nu först se litet på de
grundläggande bestämmelserna i lagen.
Ansvaret för fattigvården vilar i huvudsak på kommunerna. Varje
socken, köping och stad har att för sig sköta sin fattigvård, d. v. s. både att
handhava verksamheten och att — i huvudsak — bestrida kostnaderna
för densamma. Som vi redan ha sett, har denna grundval för vår
fattigvårds organisation sitt ursprung ända från medeltiden. Då kommunerna
äro till sin storlek och struktur ytterst skiftande, blir den ofrånkomliga
följden av denna anknytning till kommunen som enhet, att fattigvården
är mycket ojämnt tillgodosedd. Samtidigt som den är välordnad i stora
delar av landet, är den många gånger på andra håll bristfällig.
Inom varje kommun skötes verksamheten av en av stämman eller
fullmäktige vald fattigvårdsstyrelse, bestående av ordförande och ett antal
ledamöter. Mycket vanligt är, att kommunen indelas i distrikt, vart och
ett med en ledamot i fattigvårdsstyrelsen som föreståndare. I större
kommuner är det icke tillräckligt med en sådan organisation. Man kan då
välja lämpliga personer till s. k. vårdare. Dessa sammanslutas för varje
distrikt under respektive ledamots ledning till en distriktsstyrelse. Numera
vars kommungård 1913 hade detta utseende.
utbrutits från
fattigvården (se följande avdel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
