Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
termer behöver en förklaring. Vad menas med försörjningsplikt, och mot
vilka anhöriga har man försörjningsplikt? Var har man hemortsrätt?
Försörjningsplikten innebär skyldighet att försörja närstående anhöriga,
så att de icke som det med ett gammalt uttryck heter »falla fattigvården
till last». Fullgöres ej denna plikt och måste fattigvård i stället lämnas, får
kommunen rätt att hos den försörjningspliktige återsöka sin fordran.
Försörjningsplikt finnes mellan föräldrar och barn, oavsett ålder, och mellan
makar, däremot icke mellan syskon eller t. ex. gentemot barnbarn eller
morföräldrar. Om en man försummar försörjningsplikt mot minderårigt barn
eller mot hustru, kan han av fattigvårdsstyrelsen intagas på arbetshem
(upprättas av landsting). Syftet med detta är att förmå honom att bättre betänka
sin plikt mot hustrun och barnen. På arbetshemmet kan han kvarhållas
högst ett år i följd.
För bestämmande av hemortsrätten finnes en rad ganska invecklade
regler. Den viktigaste är, att man äger hemortsrätt i den kommun, där man
mantalsskrivits för det senaste år, under vilket man icke åtnjöt fattigvård.
Sedan man fyllt 60 år, förvärvar man dock icke ny hemortsrätt, såvida det
icke är fråga om en kvinna, som på gamla dagar går och gifter sig. En
hustru har nämligen alltid mannens hemortsrätt. Barn i äktenskap ha
faderns och barn utom äktenskap moderns hemortsrätt.
I stor omfattning får fattigvården ingripa till hjälp åt de arbetslösa.
Staten har emellertid skapat en särskild hjälpform för dessa, under ledning av
Statens Arbetslöshetskommission (AK) och inom varje kommun skött av en
arbetslöshetskommitté eller, om sådan ej finnes, av annat kommunalt organ,
t. ex. fattigvårdsstyrelsen eller kommunalnämnden. Genom anordnandet av
arbetsföretag, framför allt väganläggningar o. dyl. har man sökte bereda
arbete, men under de svårste perioderna ha kommunerna även efter
medgivande av AK fått i av denna bestämd omfattning lämna särskilda
arbetslöshetsunderstöd utan fattigvårds karaktär, varvid kraftiga bidrag utgått av
statsmedel.
BARNAVÅRD OCH MÖDRAVÅRD.
Även om man länge saknade blick för att barnen voro i behov av hjälp
och skydd från samhällets sida på ett annat sätt än vuxna, och även om
man därför fann det naturligt, att barnavården fick utgöra endast en del
av fattigvården, hade vi dock — omkring sekelskiftet — fått vissa lagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
