Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prenörer, i 39 hade gårdsägarna
fortfarande själva hand om
renhållningen. Kontroll över
fläsk-och kötthandel fanns före 1875
endast i städerna Stockholm och
Karlskrona, år 1909 saknade
endast 9 städer matvarukontroll.
I hälsovårdsavseende lika
viktig som hälsovårdsstadgan var den
året efter utfärdade
epidemistadgan, genom vilken för första
gången obligatorisk anmälningsplikt,
smittrening och isolering påbjöds,
icke blott i fråga om pest,
fläckfeber, koppor och kolera utan även
i fråga om en del andra ofta
härjande epidemiska sjukdomar såsom
rödsot, nervfeber, difteri och
schar-lakansfeber. Städerna ålades att
uppföra särskilda s. k.
epidemisjukhus, där dylika sjuka skulle
kostnadsfritt vårdas, så snart icke
betryggande, av
hälsovårdsnämnden godkänd isolering kunde
beredas i hemmen. För landsbygdens
kommuner föreskrevos sådana
byggnader endast villkorligt, om så
befanns nödigt och lämpligen
kunde ske. Bestämmelserna hade
omedelbar effekt. Före 1875 saknades
här i landet i regel särskilda
sjukhus för smittosjuka. Vid detta års
utgång hade 47 städer anordnat
egna epidemilokaler. Under de
följande åren fram till 1890-talet tycks
ivern ha något svalnat. År 1892
funnos nämligen i hela riket endast
Med lidens bristfälliga hygieniska anstalter
antog koleran pd 1800-talet lätt gestalten av
ett skrämmande spöke. Regelbundet
återkommande med något årtiondes mellanrum,
satte den i de flesta hem märken, som aldrig
glömdes: när den 1835 härjade som värst i
Jönköping, bortrycktes dagligen i å 5 personer i
den lilla staden. 1850, från vilket dr denna
teckning av J. Fr. Höckert förskriver sig, tycks
däremot intet dödligt fall av kolera inträffat
i staden. — Pennteckning. Nationalmuseum.
1850 härjade koleran återigen i vårt land;
särskilt hemsökta voro Malmö och Göteborg.
1 Jönköping, där man ännu med skräck
erinrade sig farsotens hemska härjningar 1835,
vidtogos snabba och effektiva åtgärder mot
smittans införande i staden: ingen fick
inträda, utan att han kunde bevisa sig ha kommit
från icke smittade orter. Målaren J. Fr.
Höckert, själv Jönköpingspojke, har här tecknat
av koleravakten (uppgifterna om data
stämma förträffligt efter vad man kan
konstatera i J önköpingsbladet), representerad av
den lille energiske doktor C. P. U. Norstedt
och häradshövding ■Lode. -—Pennteckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
