Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet / 173 (1938-1940) With: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gick till 4,100 och
vid alla kirurgiska
till 4,500. Vid de
flesta av dessa
delade sjukhus hade
nyinrättats självständiga röntgenavdelningar, och alla
landstingsområden så när
som på 5 förfogade
åtminstone över en
dylik
röntgenavdelning. Specialavdelningar med
specialutbildade överläkare
hade tillkommit: för
ögonsjukdomar vid
8, för öron-, näs- och
halssjukdomar vid 12 sjukhus.
Fullt självständiga
barnbördsavdelningar hade
anordnats vid 3, avdelningar för barnsjukdomar likaledes vid 3 lasarett.
Dessutom hade tillkommit 2 fristående barnsjukhus i Stockholm och 1 i Malmö.

Omfattande arbeten ligga bakom organiserandet av vårt lands ambulansväsen, som tagit de flesta av de moderna kommunikationsmedlen, flyget inberäknat, i sin tjänst. Här ses en sjuktransport från fjällen överföras till en väntande sjukvagn i ett tåg, som vidarebefordrar patienten till närmaste lasarett. — Foto.

Det starka uppsvinget inom hälso- och sjukvård under de senaste
decennierna av 1800-talet befordrade i hög grad tillkomsten av bättre utbildad
sjukvårdspersonal. Läkarnas praktiskt-kliniska utbildning vidgades och
fördjupades. Något alldeles nytt för den period, vi här syssla med, och som
därför icke kan helt förbigås, är tillkomsten av vårt moderna
sjuksköterskeväsen, som står i så intimt samband med lasarettsorganisationens tillväxt.

I lasarettens första tider hade man hos oss liksom på de flesta andra
ställen för tillsyn och vård av patienterna endast haft att tillgå i sjukvård
oskolade kvinnor. Florence Nightingales bekanta strävanden vid 1800-talets
mitt för förbättrad sjukvård, hennes på egen erfarenhet grundade sats, att
för en god sjukvård erfordras icke blott väl utbildade läkare utan jämväl
för uppgiften särskilt utbildade sjuksköterskor, medförde, trots ett starkt
motstånd så småningom i de flesta kulturländer inrättandet av yrkesskolor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>