Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvunnit. Men även för den öppna sjukvården har
sjuksköterskeorganisationen blivit av stor betydelse. Till s. k. distriktssköterska med uppgift att
biträda läkare i hemvården av sjuka inom ett visst distrikt får sålunda endast
antagas skolad sjuksyster. Det är också tack vare tillgången på skolade
sjuksköterskor, som våra dagars förebyggande hälsovårdsarbete med
tuberkulosdispensärer, mödra- och barnavårdscentraler kunnat börja att rationellt
organiseras. Den vid slutet av föregående århundrade grundlagda
sjuksköterskeorganisationen har blivit en kulturskapelse av den allra största betydelse.
KAMPEN MOT DE VENERISKA SJUKDOMARNA.
Könssjukdomarna eller lues venerea, enkannerligen syfilis — från vilka
gonorré och enkelt veneriskt sår först långt fram på 1800-talet avskildes
som självständiga sjukdomar —- fingo under 1700- och början av 1800-talet
stor utbredning i Sverige. Det antogs, att det framför allt var de från Karl
XII:s krig hemvändande trupperna, som fört denna »franzose sjukan» med
sig och spritt kring den i landet. Hur som helst, den härjade snart som en
verklig folksjukdom, smittade ej blott genom könsumgänge utan kanske
väl så ofta på »insont» väg. Åtgärder måste vidtagas för att hejda dess
framfart. Detta ansågs framför allt kunna ske genom kraftig behandling
av färska fall, så att dessa fortast möjligt läktes och överfördes i
icke-smittosamt stadium. Svårigheten var att få ställen, där de sjuka kunde vårdas.
Efter hand som länslasaretten kommo till stånd, kommo dessas fåtaliga
vårdplatser också att i stor utsträckning tas i anspråk av veneriskt sjuka.
Men detta förslog icke långt. Det inrättades därför jämväl särskilda s. k.
kurhus uteslutande för behandling av dessa sjuka. Vid 1700-talets slut
funnos fasta dylika i åtskilliga städer, och under 1790-talet anordnades
dessutom provisoriska s. k. ambulatoriska kurhus i ett tiotal län. Någon
märkbar minskning i sjukdomens utbredning tyckas dock ej dessa åtgärder ha
medfört. Först sedan genom den viktiga förordningen av år 1817 vården av
veneriskt sjuka å kurhus och lasarett gjorts kostnadsfri och samtidigt
föreskrivits, att särskilda rum för deras vård skulle finnas å alla lasarett, började
en förändring till det bättre att visa sig. I varje fall avtog frekvensen av
veneriska sjukdomar starkt under första hälften av 1880-talet. För
vårdkostnadens gäldande upptogs av varje mantalsskriven person en ursprungligen
frivillig »kurhusavgift», som senare övergick till en lagligt fastställd skatt.
Principen om kostnadsfri sjukhusvård av veneriska sjukdomar erhöll i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0206.html
