Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sällskapet, som redan 1884 anordnade en ingående diskussion rörande
smitt-faran vid lungtuberkulos, varvid särskilt behovet av isoleringsanstalter med
kraft framhölls. Sedan i anslutning till en förnyad diskussion 1896
sällskapet under beaktande även av den sjukvårdande sidan uppdragit
grundlinjerna för ett antituberkulosarbete, blev följande år den första mera
betydande praktiska åtgärden vidtagen, i och med konung Oskar II :s beslut att
anslå hela resultatet av den till firande av hans 25-åriga regeringsjubileum
företagna folkinsamlingen, 2,200,000 kr., till uppförande av s. k. sanatorier
för behandling av mindre bemedlade lungsiktiga. På bekostnad av denna
konung Oskar II :s jubileumsfond uppfördes, sedan fonden av 1898 års
riksdag utökats med ett anslag å 850,000 kr., våra första folksanatorier, de tre
s. k. jubileumssanatorierna vid Hålahult, österåsen och Hessleby. Dessa
kommo att bli mönster för alla senare tillkomna lungsotssanatorier.
Framför allt sedan riksdagarna 1908 och 1909 beviljat statsbidrag för
såväl uppförande som drift av tuberkulosvårdanstalter, ha sanatorier i rask
följd inrättats av landsting och städer utanför landsting. Den snabba yttre
utvecklingen har också följts av en inre, betingad av framstegen inom den
vetenskapliga forskningen på området. Det har sålunda utbildats förfinade
diagnostiska metoder (t. ex. röntgen) och speciella, i vissa fall ytterst
värdefulla behandlingsmetoder (pneumothorax m. m.). För att en vårdanstalt
skall kunna erbjuda den lungtuberkulöse fullgod vård och behandling efter
nutida krav, erfordras därför speciell utrustning av anstalten och vissa
kvalifikationer i fråga om utbildning hos den ledande läkaren. Endast
anstalter som fylla dessa krav benämnas numera sanatorier. Dessas antal
uppgick 1932 till 38 i hela riket med sammanlagt 6,209 vårdplatser. Vid sidan
av sanatorierna funnos ett 70-tal mindre s. k. tuberkulossjukstugor, i regel
utan utrustning för mera kvalificerad diagnostik och behandling och
lämpade för eftervård eller isolering av mera avancerade, för specialbehandling
ej ägnade fall.
Något senare än de första folksanatorierna tillkommo på initiativ av
enskilda läkare och med hjälp av enskilda medel anstalter för s. k.
skrofu-lösa barn: Kronprinsessan Victorias kustsanatorium vid Barkåkra 1900,
Kustsanatoriet vid Apelviken 1902 och Kustsjukhuset å Styrsö 1908. Med
bidrag från staten ha dessa s. k. kustsanatorier utvecklats till tidsenliga
specialanstalter med full utrustning för operativa ingrepp samt ljus- och
sana-toriebehandling av s. k. kirurgisk tuberkulos (led-, ben- och
körteltuberkulos) hos såväl barn som vuxna. För lokalt eller huvudsakligen lokalt behov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
